Med exempel från en väl etablerad nätbaserad lärgemenskap (praktikgemenskap) för lärare (Jämför artikeln om Lärtorget från förra numret av Nät och bildning) och en motsvarande lärgemenskap för barn och ungdomar, undersöker Christina Preston här hur sociala processer, genom användande av nätbaserade lärgemenskaper, kan stärka ett ”flätat lärande” hos både lärare och deltagare, hur ett sådant lärande ser ut och vilka kvaliteter det har vad gäller att skapa en demokratistödjande kunskapsutveckling med djup och bredd.
Denna uppsats, som är exklusivt skriven för Nät och bildning, kommer även att läggas fram vid IFIT - Konferensen i Prag i Juni 2008.
Även om uppsatsen rör sig i ungdomsskolans formella lärande, menar vi att här ändå finns mycket kunskap att hämta för en folkbildning med framtidsperspektiv.

Sociala nätverk:
Vad kan läraren lära av deltagarna?

Christina Preston

pdf Sociala nätverk (470 kB)

SAMMANFATTNING
Denna presentation rör skillnader mellan socialt nätverkande, kunskapskonstruktion på nätet och spridning av ny kunskap ur lärandesynpunkt. Socialt nätverkande ses ofta som något som sker utanför skolan på fritiden och att det handlar mer om initiala kontakter än om kollaborativt kunskapsbyggande. Vissa bevis på mer målmedveten aktivitet återfinns i stängda lärplattformar, så kallade Virtuella LärMiljöer (VLM). Dessa lärmiljöer har utvecklats för lärande i skolor och för vissa grupper av utbildare.Genom att studera läraktiviteterna i Think.com med Salmons Fem Steg till lärande på nätet och lärandemodellen MirandaNet Flätat Lärande (Braided Learning) ser vi att unga människor utvecklar sitt lärande bortom det sociala nätverkandets begränsningar och blir aktiva i demokratins värld. Det finns dock få bevis på kollaborativt kunskapsbyggande i virtuella lärmiljöer, för det första på grund av att dessa digitala miljöer är nya inom utbildning, för det andra på grund av att de flesta VLM för vuxna innehåller tidsbegränsade kurser och för det tredje på grund av att de lärande vanligen slutar att kommunicera via nätet när det blir dags för den slutliga, individuella och betygsavgörande uppgiften. Dessutom råder ofta brist på tillhandahållande av interaktiva hjälpmedel i virtuella lärmiljöer som ursprungligen skapades för näringsändamål och sedan har omarbetats för utbildning. Detta snarare underbygger isolerat lärande i slutet av en kurs än stärker den samlade mängden kunskap inom gruppen, kunskap som senare skulle kunna spridas till en större gemenskap. I denna uppsats undersöks nätaktiviteten hos två grupper som har använt stängda nätmiljöer i ett flertal år. MirandaNet Fellowship är en internationell praktikgemenskap för utbildare, med tillgång till en öppen och en stängd webbplats. Think.com är en gratis, lösenordsskyddad och internationell digital miljö för unga människor som berikar sitt lärande genom samarbete i sitt kunskapsbyggande på nätet. Genom att studera läraktiviteterna i Think.com med Salmons Fem Steg till lärande på nätet och lärandemodellen MirandaNet Flätat Lärande (Braided Learning) ser vi att unga människor utvecklar sitt lärande bortom det sociala nätverkandets begränsningar och blir aktiva i demokratins värld.

Två nyckelfrågor har framkommit i denna studie. För det första: Vilka typer av fortbildningar inom IKT för utbildare kommer att ha störst framgång med att göra lärare uppmärksamma på potentialen hos dessa nya typer av lärmiljöer? För det andra: Vilka typer av utvärderings- och lagringsfunktioner (lagring av resultat) kan inlemmas i de nya virtuella lärmiljöerna för att ge tyngd åt rollen som de lärande har i kollaborativt kunskapsbyggande och demokratisk debatt? Detta är viktiga frågor för att säkra att alla insatser som görs i utvecklandet av virtuella lärmiljöer verkligen främjar kraften i kollaborativt lärande och stärker demokratiska principer.

Socialt nätverkande för lärare och barn

Socialt nätverkande har etablerat sig som det främsta sättet att kommunicera globalt, utvecklingen har skett på mindre än tio år. Just nu verkar unga mellan tio och sexton år vara huvudanvändarna av kommersiella tjänster såsom My Space och Bebo. Facebook har ökat i popularitet bland unga yrkesverksamma, Wayne för globala resenärer. Twitter för äldre yrkesverksamma och SagaNet för människor över 50 år. Publicerat material om socialt nätverkande visar att dessa tjänster förser oss med en metod att samla och hålla kontakten med ett stort antal bekanta, privata eller yrkesrelaterade, långt fler än skulle vara möjligt i det fysiska rummet. I detta tidiga skede handlar dock statistiken som visas i media om antalet människor i sociala nätverk och frekvensen av kommunikationen mellan dem. Det man ännu inte vet är om detta är ett övergående fenomen, eller om det är möjligt att detta nya användande av digital teknik kan förse oss med ett effektivt sätt att engagera sig i kollaborativt kunskapsbyggande och ett sätt att sprida detta nya lärande?
The UK Department for Children, Families and Schools, DCSF tycks vara övertygad om att dessa digitala tjänster inte är ett temporärt fenomen eftersom det som första regering i världen, bestämt att alla skolor (i England och Wales) ska använda sig av en virtuell lärmiljö från 2010. Denna typ av mjukvara, som varierar mycket, har möjligheter till socialt nätverkande som innefattar kommunikations- och publiceringsmöjligheter för individuella elever i skolorna. Ibland finns också styrda kopplingar till grupper utanför tex. föräldragrupper. En riktig VLM erbjuder lärare åtskilligt mer än möjligheter för socialt nätverkande bland de lärande. Komponenter i dessa system kan innehålla mallar för webbpublicering, diskussionsforum, chat, mallar för övningar, flervalsfrågor, rätt/fel-frågor och ett-ords-svar. Lärarna fyller i mallarna och publicerar dem så att de lärande kan svara. Nytt är möjligheter till bloggar och RSS-bevakning. Tjänsterna som erbjuds innefattar åtkomstkontroll, tillhandahållande av innehåll för distanslärande, kommunikationsverktyg och administration av användargrupper. För att kallas VLM måste systemet också innehålla möjligheter för daglig registrering av elever, hantering av lärandegrupper, lagring av läranderesurser och kapacitet att spåra framsteg i lärandet samt tillgång till portfoliofunktioner. Fler diskussioner är nödvändiga med utvecklarna av VLM för att belysa de kontrasterande pedagogiska modellerna som ligger till grund för dessa system. Till exempel har enbart lärarna kontroll över systemen vilket förstärker känslan av överförd information, i en riktning från lärare till elev. Endast ett fåtal ger eleven tillgång till all information om sig själv, vilket om det gjordes skulle vara ett sätt att sätta deltagaren i centrum för lärandet. Det finns många versioner och produkter, men än så länge inte tillräckligt sammanhängande användande i skolor för att locka till en djupare, storskalig undersökning.

Denna studie undersöker två aspekter av användandet av VLM inom utbildning, dessa aspekter handlar om kommunikation i socialt nätverkande. De två frågorna är:

  1. Vilken inverkan har användandet på tillväxten av kollaborativt kunskapsbyggande?
  2. Vilka möjligheter finns att använda denna kunskap för att påverka dagordningen hos människor utanför skolan?

Centralt i denna studie är aktiviteten hos lärare och elever som använder två internationella former av socialt nätverkande, former som varit etablerade i utbildningscirklar sedan länge: Think.com (www.think.com) som använts i skolor av barn sedan 1999, och MirandaNet, en yrkesorganisation för utbildare som grundades 1992 (www.mirandanet.ac.uk). Både MirandaNet Online och Think.com skapades för att utnyttja all digital kommunikation internationellt och skapa möjligheter för lärande som sträcker sig bortom nationella och kulturella gränser.

Dessa två digitala plattformar utarbetades innan VLM blev standardterm för denna typ av mjukvara för nätgemenskaper. Ingen av dem har alla funktioner som ger definitionen VLM, men de har använts tillräckligt länge för att ge lite förståelse för tekniken som kan främja personaliserat lärande och kollaborativt kunskapsbyggande på nätet. Kanske kan de bättre beskrivas som tjänster för socialt nätverkande, medlemmarna visar prov på nya vägar in i lärande som lovar gott.
Denna studie koncentrerar sig på praktiken för kunskapsbyggande som MirandaNet-medlemmarna utövar för att bygga yrkesmässig kunskap. Den andra centrala punkten är att spåra några av dessa praktiker i Think.com. I slutsatsen diskuteras vad vi kan lära av dessa två internationella gemenskaper i användandet av denna form av socialt nätverkande inom lärande.

Ett globalt nätverk för lärare

I den internationella organisationen MirandaNet Fellowship (www.mirandanet.ac.uk) har man observerat att nätpraktiker verkligen kan påverka riktlinjer och praktik. Medlemmarna, alla engagerade i att undersöka potentialen inom digital teknik för att berika lärande, började utveckla funktioner för socialt nätverkande på hemsidor så tidigt som 1994 (Preston 1999).Metaforen flätat lärande kommer från ordet fläta, väva in. När hår flätas ihop i en fläta blir det starkare än ett ensamt hårstrå. På samma sätt ger flätat lärande en modell för hur medlemmarna i en praktikgemenskap kan arbeta tillsammans och utveckla sina idéer och skapa nya kollaborativa teorier och praktiker och därigenom påverka yttre dagordningar. De är nu en yrkesmässig praktikgemenskap (Community of Practice) (Stuckey 2005). Termen praktikgemenskap myntades av Lave och Wenger (1991), och används när man hänvisar till en sedan länge etablerad mänsklig process där man lär och arbetar tillsammans, detta sätt att lära har funnits i århundranden (tex medeltida hantverksskrå). Men om man tittar på begreppet i ett sociokulturellt sammanhang ger det ett användbart perspektiv på kunnande, lärande och kunskapsbyggande inom yrkesverksamhet. Först och främst verkar olika former av socialt nätverkande skapa möjligheter att fokusera uppmärksamheten på intressen och praktiker som får professionella gemenskaper att bortse från geografisk gemenskap. Denna praktikgemenskap är till för skapare av riktlinjer för IKT, lärare, lärarutbildare, forskare och kommersiella utvecklare av IKT, för alla som känner starkt för utvecklingen inom digital teknik i lärande på nätet, passionen sträcker sig också till att främja kulturell förståelse och demokratisk delaktighet. Den enande övertygelsen är att användandet av digital teknik kan omdana undervisning och lärande. Det finns nu över 850 medlemmar i 43 länder. Hemsidan besöks dagligen av 2000 yrkesmänniskor som vill läsa vad kollegerna har att säga. Denna organisation var en av de första att erbjuda socialt nätverkande på yrkesmässig nivå. Under hela 90-talet utvecklade medlemmarna en digital service som gjorde det möjligt för dem att se fördelarna med kollaborativt kunskapsbyggande. (www.mirandanet.ac.uk). Trots att MirandaNet inte använder en skyddad VLM-produkt, har de utvecklat kommunikationsverktyg som liknar de som återfinns i virtuella lärmiljöer, exempel på dessa verktyg är personliga sidor, nätpubliceringsverktyg, meddelademöjligheter mellan medlemmar och i forum. De har också en egen ö i Second Life. För projekt för barn använde medlemmarna den virtuella lärmiljön Think.com som är ett skyddat kommunikationsforum för internationella projekt mellan skolor. Här handlar det om projekt som arbetar med målen för en välgörenhetsorganisation som heter World Ecitizens, (World Ecitizens: making the world a better place) www.worldecitizens.net.

Effekterna som nättjänsterna har på gruppen framkommer tydligt i praktiken hos denna mogna nätgemenskap. Därför kommer MirandaNet att kallas en nätpraktikgemenskap i denna studie. Benämningen sätter ljus på fördelarna med kunskapsskapande och kunskapsspridande på nätet, kunskap som berikar och utvidgar lärandet, något som tidigare bara var möjligt i det fysiska rummet eller genom korrespondens. Processen kan också stärka deltagare som annars inte skulle kunna delta effektivt i kunskapsskapande eller påverka riktlinjer och praktik inom yrkesområdet. Nästa del av studien följer vägarna som dessa upptäckter har tagit under de senaste åren genom en process som medlemmarna av MirandaNet kallar Flätat Lärande (Braided Learning), denna process är en av sex nyckelmodeller av lärande på nätet på den internationella spelplanen (Haythornthwaite, Andrews, Preston red. 2007). Metaforen flätat lärande kommer från ordet fläta, väva in. När hår flätas ihop i en fläta blir det starkare än ett ensamt hårstrå. På samma sätt ger flätat lärande en modell för hur medlemmarna i en praktikgemenskap kan arbeta tillsammans och utveckla sina idéer och skapa nya kollaborativa teorier och praktiker och därigenom påverka yttre dagordningar. Det som framkommit i MirandaNets praktik är en tredimensionell lärandeprocess och praktik som innefattar förståelse och deltagande i en kreativ, framåtsträvande “sammanflätning” av text, åsikter och uppfattningar. Dessa processer visar hur yrkesmässigt lärande, som har som mål att stärka både yrkets och enskilda individers förståelse, utvecklas i ett sammanhang på nätet. Upplevelsen av positivt lärande på nätet är viktig för utbildares förståelse för och utnyttjande av den entusiasm som många unga lärande känner för digital teknik.

Genom åren har aktiviteten i MirandaNet Fellowship speglat stadierna i lärande på nätet som Salmon har beskrivit i korta nätlärandekurser (Salmon 2000; Salmon 2002). De första stadierna i flätat lärande har sin grund i Salmons betydelsefulla femstegsmodell för lärande på nätet, utvecklade för kurser i företagande (http://www.atimod.com/e-moderating/5stage.shtml). Salmons fem steg är:

Steg Ett. Individuell tillgång och motivation för att använda datorförmedlad kommunikation;
Steg Två. Socialisering på nätet och formulering av nätidentiteter;
Steg Tre. Kursrelevant informationsutbyte bland de lärande;
Steg Fyra. Kunskapskonstruktion genom kollaborativ diskussion och interagerande;
Steg Fem: Utvecklande av metatänkande och applicerade av kunskap och nätfärdigheter till de lärandemål och syften som ofta är tentamensorienterade.

I socialt nätverkande verkar bara steg ett, två och tre i dimensionen för lärande finnas närvarande. Observation av MirandaNet-praktiken visar å andra sidan att både individuella medlemmar och nätgemenskapen som helhet går framåt i olika takt genom fem steg: tillgänglighet, motivation och socialisering online, informationsutbyte och kollaborativ kunskaps- och metakunskapsbyggande. Medlemmarna kommer själva att befinna sig i olika stadier, vissa observerar fortfarande (lurking).

Flätat lärande syns tydligast i Salmons Steg Fyra, kunskapskonstruktion genom kollaborativ diskussion och interagerande. På en poängbaserad kurs sker dock Steg Fem nästan aldrig kollaborativt eftersom alla deltagare är upptagna med sina individuella uppgifter för att uppnå betygskriterierna. När de börjar utveckla metatänkande och applicerande av kunskap och nätfärdigheter har de lärandes mål och syften, av nödvändighet, blivit individualistiska och tentamensorienterade. Deltagarna på en kurs har inte råd att dela med sig kollaborativt av sin tid på detta stadium eftersom de nu arbetar mot en examination som troligen kräver skriftlig produktion. Deltagarna slutar träffas och går sina egna vägar när tentamen är över. I en nätpraktikgemenskap håller deltagarna samman på nätet oavsett typen av läraktivitet som de deltar i.

Det finns tre identifierbara stadier i den process som yrkesmännen i MirandaNet använder och utövar i sitt yrkesinriktade nätlärande. I första stadiet ägnar sig gemenskapen åt att skapa en flätad text på nätet som stödjer mångfald och ändring av åsikter. Några medlemmar agerar som diskussionsledare eller “flätare” som hjälper till att forma debatten, de gör sammanfattningar under diskussionens gång och ändrar diskussionens riktning (Cuthell 2005; Cuthell 2005). Dessa texter lagras tillsammans med forumdiskussioner och lärarnas fallstudier i MirandaNet flätade nättidskrift som är gratis på nätet. I det andra stadiet visar “flätarna” prov på metalärande genom att konstruera flätade artefakter, omtolkningar av nätdebatten i olika stilar för olika publik, tex nyhetsbrev för lokala gemenskaper och rapporter för skolstyrelser. I det tredje stadiet tar erfarna medlemmar initiativ till att starta arbetsgrupper för att undersöka ämnet djupare. Vid det här laget är deltagarna aktiva yrkesutövare som använder kollaborativt kunskapsbyggande för att skapa nya teorier och riktlinjer som kommer att ha inverkan på yrket i det långa loppet (Preston 2008). I flätat lärande utövas en tillit som byggs upp i en långvarig gemenskap över ett flertal år. I kontrast till detta koncentreras den mesta forskningen inom utbildning på praktiken inom kurser eftersom det är en välbekant typ av nätlärande som också är lätt att kartlägga (De Laat 2005).

Förtroendet i nätgemenskaper kommer från det faktum att i nätgemenskaper såsom MirandaNet, kan medlemmarna hålla ihop oberoende av vilka kurser de deltar i. Kanske deltar de i kursmoduler inom gemenskapen ibland vilket stärker gemenskapens intellektuella kapital. Alla medlemmar är delaktiga i aktiviteter som visar prov på metatänkande och tillämpning online, de yttrar sig också om riktlinjer och försöker påverka dem. Det är nu som flätat lärande, när det är som bäst, rör sig mot ett nytt Steg Sex, medlemmarna går bortom påverkan på existerande riktlinjer och börjar forma sina egna. De kommer också att dela med sig av kunskap till andra relevanta professionella organisationer. Figur 1 visat hur denna modell ser ut, vidareutvecklad från Salmons fem steg.

Denna modell av flätat lärande visar tydligt hur kunskap konstrueras gemensamt genom texter på nätet skapade av och för praktikgemenskapens medlemmar. I MirandaNet har denna typ av lärande observerats sedan 2000, när gemenskapen hade erhållit tillräckligt moget nätkunnande för att kunna använda en listserver för att berika sitt yrkesmässiga lärande.

Nyligen har denna typ av traditionell kunskap från det fysiska rummet överförts till nätet i en nätgemenskap. E-post erbjuder synliggjorda idéer och skapande av flätade och reflekterande texter. Gemenskapen kan skapa sammanfattningar och ändringar halvvägs genom flätade texter, och vidareutveckla texterna till mer förfinade flätade artefakter som når utanför gemenskapen. Två exempel på innovativt, kollaborativt lärande återfinns dels i Visual Knowledge Base och dels i den mängd material om flätat lärande som finns i Mapping Inspiration, en nättidskrift som innehåller kartläggning av multimodala koncept för utövare av kollaborativt kunskapsbyggande på nätet, (www.mirandanet.ac.uk/ejournal). På det hela taget erbjuder MirandaNet-gemenskapen en utökad metod för lärande, Flätat lärande bygger på vad digital teknik kan erbjuda för att påverka och stödja en lärande praktikgemenskap som kan delta i den högsta formen av kollaborativt tänkande och därigenom påverka teori och praktik hos andra grupper och utveckla ägande av nya teorier och praktiker inom lärandegruppen.

En global gemenskap för lärande

I denna del tittar vi på hur principerna för flätat lärande, skapade av lärare, kan spåras i unga lärandes aktiviteter när de använder Think.com, en typ av mjukvara för socialt nätverkande som är skyddad med användarnamn och lösenord och som övervakas av lärare. Think.com innehåller ingen reklam och skyddas mot skräppost och virus. Målet har varit att utveckla kunnande hos potentiella medarbetare:

Liv och yrkesliv under 2000-talet kräver att elever lär sig att använda teknik, att tydligt förmedla sina tankar och att lyhört interagera med andra från andra kulturer. Genom användandet av Think.com får eleverna en möjlighet att finslipa dessa och många andra färdigheter.

Think.com kopplar samman skolor, lärare och elever runt om i världen så att de kan samarbeta med projekt, dela erfarenheter och bygga kunskap tillsammans.Think.com har använts i skolor runt om i världen sedan 1999, webbplatsen utvecklades i samarbete med Heppell, en nyskapande professor på Ultralab, en universitetsinstitution som ägnar sig åt att använda digital teknik för att främja medkonstruerande former av lärande. Utformningen modifierades under en omfattande utvecklingsfas som blev resultatet av gensvaret från lärare och barn från Ultralab och MirandaNet Fellowship.

Think.com kopplar samman skolor, lärare och elever runt om i världen så att de kan samarbeta med projekt, dela erfarenheter och bygga kunskap tillsammans. En viktig egenskap hos Think.com är att lärare enkelt kan integrera projektarbeten i läroplanen, vilket gör det möjligt för eleverna att utveckla viktiga färdigheter för livet och för arbetslivet. Eleverna använder hemsidor för att publicera tankar och interagera med andra elever runt om i världen. Skolor i olika länder möts på nätet och eleverna lär sig om andra platser och kulturer.

Unga elever, 4-19 år, måste registreras på Think.com via skolan. Vuxna, (inte heller lärare), får däremot inte använda denna digitala miljö för att skapa egna sociala nätverk. Lärare som vill uppleva fördelarna med sociala nätverk måste använda andra verktyg.

I denna del används några exempel från de mångfacetterade publikationerna i Think.com för att visa hur eleverna utvecklar en högre grad av kollaborativa färdigheter. Inom denna globala gemenskap finns tydliga exempel på att deltagarna bemästrar Salmons fem steg: Ett: tillgång, motivation, Två: socialisering på nätet, Tre: informationsutbyte, Fyra: kollaborativ kunskap och metakunskapsbyggande, och Fem: utveckling. Exempel på ett utökat lärandesätt, flätat lärande, finns också, ett lärande som bygger på vad digital teknik kan göra för att engagera de lärande i en praktikgemenskap i den högsta formen av kollaborativt tänkande, som i sin tur påverkar teorier och riktlinjer i andra grupper och utvecklar ägande av nya teorier och riktlinjer inom gruppen.

Figur Ett: Gemensamt skapande av kunskap på nätet i en nätpraktikgemenskap som funnits en längre tid (Preston 2008 in press)

Ett flertal exempel på Steg Ett i gemenskapen visar hur den digitala miljön motiverar eleverna. Hemsidan är bevis på hur deras digitala skicklighet och inbördes konkurrens att förbättra sidan engagerar eleverna i förfinad användning av verktygen för skapande av hemsidor. Vad som skiljer denna lärprocess från normal skolrutin är att studenterna kan visa sina egna personliga intressen på en webbsida som står under deras egen kontroll. Detta har visat sig vara speciellt fördelaktigt för blyga elever och elever med inlärningssvårigheter eller funktionshinder.

Eleverna kan skicka post it-lappar till varandra med kommentarer om innehållet på sidan. Lapparna är viktiga för att motivera och uppmuntra de lärande att utveckla närvaron på nätet. Här är ett meddelande från en långsam elev som är i början av ett intresse för hur hennes sida ser ut, hon har tittat på Mr. Vales sida, coach på Think.com:

Bilderna är kanon mr Vale hur ändrar man typsnitt massor av folk har olika typsnitt det är fantastiskt skicka en postitlapp tack!!!!!!
Denna unga elev använder sedan sin nya kunskap för att skapa en sida om ett besök till ett cancerforskningssjukhus. Hon använder olika färger på skriften och gnistrande bilder för att göra uppsatsen mer tilltalande. Denna unga elev är redan i Informationsutbytesfasen, Steg Tre inom lärande på nätet.

Figur Två: En tidigare anti-social elev som engagerar sig i socialt nätverkande

Lärande på nätet kan vara användbart för att utforma god social praktik i missgynnade områden där eleverna är svåra att hantera i den fysiska skolmiljön. Josh, till exempel, ett nioårigt “problembarn”, som inte ville sitta ner i klassrummet. Han krävde konstant uppmärksamhet. Han hävdade att han hatade att läsa, och producerade mycket lite läsbart material. Socialt var han det typ av barn som mödrar säger till sina barn att undvika för att undvika ett liknande beteende hos dem. Men den fysiska avskildheten i det digitala rummet i Think.com har gjort att han kan kommunicera på ett positivt sätt med klasskamraterna som annars skulle ha undvikit honom, han kommunicerar också med lärarna och coachen på Think.com. Det som motiverade Josh var när Charlie, en leksakshund, introducerades i klassen. Leksakshunden besökte alla skolor i utbytet under en vecka och tillbringade en natt med olika barn. Barnen tog digitalbilder och beskrev Charlies “äventyr” i hemmen. Josh tog med Charlie hem. En plötslig ökning av Joshs koncentration iakttogs av föräldrarna när Josh tillbringade hela kvällen med att sätta Charlie i olika positioner och fotografera. Han ville absolut stanna uppe tills han hade laddat ner bilderna och skrivit texter till alla.

Han åtnjöt socialt erkännade för sina ansträngningar eftersom läraren och en av klasskamraterna svarade med att be honom förbättra sidan genom att lägga till en interaktiv del; en möjlighet för läsarna att rösta. Socialisering i en digital miljö kan inte fungera som en ersättning för godtagbart klassrumsbeteende men det kan vara ett sätt att visa vem man är något som i sin tur kan bryta ner gamla vanor och förbättra socialt nätverkande i klassrummet.

I ett annat exempel på informationsutbyte engageras en förälder i positiv kommunikation med läraren och gradvis byggs ett förtroende upp. I detta exempel får läraren ett meddelande från en mamma som tittat på skärmen över axeln på sin dotter:



Figur Tre: Föräldrar blir engagerade i frågor som rör digital kommunikation

Som ett resultat av detta utbyte blev coachen på Think.com involverad i frågor om:

Säkerhet på internet;
behovet för Jessicas mamma att förstå vad Jessica gjorde när hon använde datorn (dvs att flytta datorn från flickans sovrum till en plats på nedervåningen)
vilka åtgärder kan skolan vidta – dvs kontakta läraren i skolan där eleven som agerat illa går
formerna för effektivt agerande när eleven får en ursäkt från det barn som betett sig illa.

Resultatet blev att man nådde en effektiv, pågående trevägskommunikation på nätet mellan läraren, eleven och mamman. Läraren fick ett krya på dig-meddelande från Jessica. Läraren svarade med att be Jessica tala om för vikarien att sjunga deras speciella sång. Jessica svarade okej. Hon skrev också: “Hela klassen saknar dig”. Hon avslutade med en hälsning med lokal anstrykning som visar ett växande förtroende. I ett följande svar berättar Jessica vad hon har gjort på lovet. Dessa meddelande representerar viktiga framsteg i självsäker social kommunikation med läraren.

Dessa nyckelaspekter av Salmons Steg Två, socialt interagerande och Steg Tre, informationsutbyte stöds av resultaten i lärarproducerade aktiviteter vars mål är att förbättra kommunikationen mellan barn som inte känner varandra. I ett projekt som heter “The 101+ Club Project”, förbereds barnen för besök från en annan närbelägen skola genom att titta på de besökande barnens hemsidor och leta reda på barn med liknande intressen som de själva. Träffarna som var tvärkulturella organiserades i par om skolor som möttes för en lek- och speleftermiddag, vid slutet av ett år tillsammans och vid ett besök i Underhuset. De sattes i intressegrupper vid varje möte. Lärarna uppmuntrade dem att minnas namn och att skicka meddelanden till varandra efter mötena. Denna förberedelse på nätet inför mötena hjälpte till att bryta isen mellan olika kulturella grupper och lägga tonvikten på gemensamma intressen. Dessa digitala tekniker bygger upp kapaciteten att kommunicera utanför en välbekant elevsfär även om mycket av just denna aktivitet oundvikligen ledde till fysiska möten.

För att skapa interagerande mellan de lärande startade diskussionsledarna sidor i ett gemenskapsprojekt för att uppmuntra svar. Barnen använde till exempel sina webbsidor till att förbereda frågor på nätet för besök av kända politiker och OS-friidrottare. Eleverna hade alltså arbetat tillsammans med frågor som skulle ställas vid mötena. Eleverna kunde också fortsätta denna övning genom att starta “förhörsstolar”. Det gjorde det möjligt att utveckla ämnet som hade börjat i det fysiska rummet. Denna typ av “förhör” av kända människor gav en kraftfull form av utvidgat interaktivt lärande och en känsla av ägandeskap av lärandet.

Figur Fyra: Elevernas skildring av Donaus delta.

Dessa aktiviteter ligger dock inom sfären av socialt nätverkande som är kommersiellt tillgängligt utanför skolan. Frågan är om Think.com visar bevis på det sista steget av Salmons steg, kollaborativ kunskap. Finns det också bevis på elever som använder gemensamt konstruerat kunskapsbyggande som ett sätt att påverka andra dagordningar, något borde ligga i centrum för flätat lärande?

Figur fyra ger exempel på lärarstyrd aktivitet där yngre elever presenterar sin förståelse för ett läroplansämne för andra. Detta är ett exempel på Steg Tre, informationsutbyte, där den lärande konstruerar innehåll genom att göra en personlig tolkning av ett ämne. Dessa unga elever som gemensamt har gjort en sida om översvämning i Donaus delta kan väl vara mer motiverade att lära genom möjligheten att visa resultatet för en mycket större publik, en publik som är större än de få som annars kan titta i deras övningsböcker eller på väggen i klassrummet. Mer bevis krävs huruvida denna offentliga visning hjälper barnen att respektera lärande mer.

Figur Fem: Ett sätt att hjälpa till att skydda utrotningshotade sköldpaddor i Australien


Figur fem ger exempel på hur lärare producerar aktiviteter för äldre elever, aktiviteter som skapar möjligheter att använda kollaborativ kunskap för att påverka andras dagordningar. I detta fall har eleverna gjort en kollaborativt författad sida för att uppmärksamma den svåra situation som utrotningshotade sköldpaddor i Australien lever i. På denna skärmdump finns exempel på hur äldre elever i Australien har samarbetat med en sofistikerad publikation om bevarande av en utrotningshotad art sköldpaddor i Mary River. Denna sida har innefattat metatänkande färdigheter som beskrivs i Steg Fem. Ännu viktigare är att det har gett deltagarna en möjlighet till yttrandefrihet, alltså utövande av en demokratisk rättighet. Detta är bevis på Steg Sex i flätat lärande, samarbetande agerande. Bara genom digital publicering kan elever i en skola ha en sådan omedelbar och effektiv kanal ut i världen bortom skolan. Detta exempel visar att lärare och elever tillsammans redan utvecklar användandet av digitalt nätverkande bortom lärandets sociala möjligheter.

Slutsats

The MirandaNet Fellowship har arbetat med en webbsida sedan 1994 som speglar deras förståelse av vad som kan uppnås av vuxna yrkesmänniskor när de vill påverka skapare av riktlinjer och andra yrkesmänniskor som påverkar deras arbetsliv. Denna förståelse utforskas gradvis i modellen för flätat lärande, en modell som tar kollaborativ kunskap till nya nivåer av demokratisk delaktighet. The MirandaNet Fellowship använder webbpublicering för att påverka utbildares dagordningar i en demokratisk process som ger sig i kast med myndigheter i en vidare lokal, nationell eller global debatt.

Användningen av modellen för flätat lärande i dessa aktiviteter visar att läraktiviteterna i Think.com och MirandaNet Fellowship redan sträcker sig bortom socialt nätverkande in i en värld av demokratisk delaktighet.Vad denna begränsade utforskning av Think.com:s publikationer har visat är att lärare och barn i en digital miljö redan provar de nya möjligheter de har att kommunicera med människor de annars kanske inte skulle tala med och att påverka frågor utanför skolans grindar. Användningen av modellen för flätat lärande i dessa aktiviteter visar att läraktiviteterna i Think.com och MirandaNet Fellowship redan sträcker sig bortom socialt nätverkande in i en värld av demokratisk delaktighet.

Det finns två nyckelfrågor som utbildare bör tänka på i forskningen av detta område. För det första: Vilka typer av fortbildning inom IKT är mest effektiva när det gäller att uppmärksamma lärare på potentialen hos denna typ av nya lärmiljöer? För det andra: Vilka typer av bedömning och lagring (lagring av resultat) kan användas i virtuella miljöer för att värdera rollen som de lärande har i kollaborativt kunskapsbyggande och demokratisk debatt? Det är viktiga frågor som bör betänkas för att stödja alla ansträngningar som görs i utvecklingen av användandet av virtuella lärmiljöer så att de verkligen främjar kollaboration och demokratiska principer.

(Texten är översatt till svenska av Helena Wiklund)

LITTERATURLISTA

Cuthell, J. P. (2005a). Beyond Collaborative Learning: communual construction of knowledge in an online environment. INSTICC, Miami, Web Information Systems and Technologies.

Cuthell, J. P. (2005b). What does it take to be active? Teacher participation in online communities. Geneva, Inderscience.

De Laat, M. (2005). Networked Learning, Politicial Academy of the Netherlands.

DFES (2006). Harnessing technology: transforming learning and children's services. . London, Great Britain HMSO.

Haythornthwaite, C., R. Andrews, Preston et al. (2007 ). New International Theories and Models Of and For Online Learning. Chicago IL, USA, First Monday.

Preston, C. (1999). Building Online Professional Development Communities for Schools. Professional Associations or LEAs. M. Leask and N. Pachler.

Preston, C. (2007). What is Braided Learning? Salmon's Sixth Step. Social Networking Conference. Tamworth, UK, Naace.

Preston, C. (2008 in press). "Braided Learning: an emerging practice observed in e-communities of practice International Journal of Web Based Communities Inderscience Publishers(www.inderscience.com).

Preston, C. and J. Cuthell (2005). Teaching in ICT-rich environments - Using elearning to create a knowledge base fir 21st century teachers. Learning to teach using ICT in secondary schools. M. Leask and N. Pachler. London, Routledge.

Salmon, G. (2000). E-moderating: the key to teaching and learning on line. London, Kogan Paul.

Salmon, G. (2002). E-tivities, The Key to Active Online Learning. London, Kogan Page Limited.

Stuckey, B. (2005). Growing on-line communities of practice: Conditions to support
successful development of Internet-mediated Communities of Practice. Doctoral Thesis. Research Centre for Interactive Learning Environments, University of Wollongong, Australia.

« Tillbaka

Christina Preston
Christina Preston skapade 1992 Miranda Net, ett nätbaserat lärtorg
för brittiska lärare som hon fortfarande leder. Christina Preston är också en internationellt välkänd och aktad debattör på området nätbaserade lärgemenskaper.

CFL-logotyp

Ansvarig utgivare för tidskriften är Mikael Andersson, CFL
© 2008 Nationellt centrum för flexibelt lärande