Denna webbplats (folkbildning.net) uppdateras inte längre efter den 30 juni 2019. Befintligt innehåll går dock fortfarande att nå och kan användas i folkhögskolornas verksamhet. För aktuell information kring Sveriges folkhögskolor besök www.sverigesfolkhogskolor.se.

Mailmål – ett nytt sätt att kommunicera

Kan du det nya språket mailmål? Ett sätt att kommunicera via Internet som inte är vanligt tal och inte vanligt skriftspråk.

Det är helt enkelt mailmål – och det är ett bra språk för folkbildning och flexibelt lärande tycker Ove Rackner, som skrivit en bok i ämnet.

Ove Rackner är folkhögskollärare, och har hela sitt arbetsliv, ända sedan 1969, undervisat på Hola folkhögskola i olika språkrelaterade kurser. I början var det ”vanliga” svenskkurser, sedan har det blivit kurser som handlat om språk och uttryckssätt, till exempel hur man tolkar vad som händer i olika vardagssituationer och hur man skaffar sig visioner.

Som att få ett nytt jobb
För några år sedan började Ove undervisa på distanskurser, och han känner det som om han har fått ett nytt jobb, trots att han är kvar på Hola. Hans fascination inför distansundervisningen resulterade i ett nytt ord: ”mailmål” (”jag har copyright på det”, säger Ove). Det är också är titeln på hans nya rapport i CFL:s serie, rapport 2:2003: Mailmål – en språklig dräkt för folkbildande nätsamtal.


Ove leder just nu kursen KreativIT för sjätte gången. Kursen ger teoretisk kunskap om symbolers helande kraft samt tränar användandet av symboler för att utveckla helhetstänkande, våga stå för åsikter och känna livslust. Dessutom leder Ove nu under våren -03 för första gången kursen Pröva på distans, ”för ovana mailmålsanvändare”. Han har alltså samlat på sig en hel del erfarenhet om vad som krävs både av ledare och deltagare vid distansundervisning.

En god distansledares egenskaper
I  Mailmål listar Ove en god distansledares egenskaper. En skicklig kursledare ska:
- bjuda på sig själv och vara medmänsklig.
- vara inspirerande, entusiasmerande och engagerad.
- uppmuntra och komma med muntra tillrop.
- ge återkoppling, snabba svar och stimulera till aktivitet.
- ha kunskaper, ge kunniga kommentarer och vara kunnig.
- komma med spännande frågor, presentera nya infallsvinklar.
- ge aha-upplevelser, plantera tankespån hos deltagarna, vara reflekterande, eftertänksam och inspirera till nyfikenhet. - vara strukturerad och tydlig.

 Vad är då viktigast av allt detta?
- Jag prioriterar att ge snabb återkoppling och svara snabbt samt stimulera alla deltagarna till att skriva själva, säger Ove. Jag försöker att alltid utgå från vad deltagarna skriver, citera dem och svara i direkt anknytning till deras mail. Det är också viktigt att vara strukturerad och tydlig.


Däremot är Ove inte längre så noga med att rätta alla fel och uttrycka sig grammatikaliskt korrekt – trots att han är gammal svensklärare!
- Där har jag genomgått en personlig utveckling, säger Ove med ett litet skratt. I början ville jag rätta alla fel, både mina egna och deltagarnas. Det var jag van vid att göra. Men nu tonar jag ner det, det blir störande när man lusläser och rättar. Jag rättar ju inte folk när jag talar med dem!


Varierat uttryckssätt
Ove Rackner påpekar också att det alltid är kursledaren som anger tonen, och då får man inte inleda en kurs med att skriva långa föreläsningsmanus på ett par A4-sidor och maila iväg till deltagarna. Däremot är Ove noga med att ha ett varierat uttryckssätt på mailmål: han leker med det visuella, använder olika ikoner, skriver eftertänksamt med m e l l a n r u m, skriver på dialekt, lägger in uttryck som öööhhmmm, scccch, uhm och liknande. Han varierar också sitt arbetssätt, skriver ibland direkt till deltagarnas mailbox, försöker knyta an till deras erfarenheter och anpassa sig till deras nivå. Denna metod använder han speciellt till deltagare som inte är så aktiva, som inte skriver egna inlägg.
- Men jag är inte så bekymrad över att en del inte skriver så ofta, säger Ove. Alla pratar ju inte i ett klassrum heller.

Ove vill gärna sprida verktyget mailmål till flera – ge dem möjligheten att våga skriva och deltaga i distansstudier. Därför lägger han ofta in distansmoment även i vanliga närkurser. Han kan till exempel be sina Hola-elever att maila in en skrivuppgift i stället för att lämna in den på papper. 
 

Aldrig ironi
Det finns dock uttryckssätt i mailmålet som Ove undviker. Ironi är ett sådant. Ironi är svårtolkad i skrift när man inte känner varandra. Det leder lätt till missuppfattningar, och deltagare kan uppleva ironin som kränkande och tystna helt. I värsta fall, vilket Ove varit med om, kan det leda till kursavbrott. Ett mail skrivs och skickas iväg snabbt, och ibland uttrycker man sig på ett olyckligt sätt.
- Man får träna upp sin förmåga att läsa mellan raderna, men det tar ett tag, säger Ove. Jag tycker att jag blivit allt bättre på det, ju fler kurser jag haft.


Ove inleder därför sina kurser med ett distanssamtal om att samtala på nätet. Exempelvis att undvika ironi och att aldrig skriva med VERSALER, för det är som att skrika högt.


Svårigheten med mailmål ligger främst i frånvaron av icke-verbala uttryck, tycker han. Och mailmålet kan inte helt ersätta skriftspråket, Ove menar att det är ett tredje slags språk vi behöver lära oss för att kunna föra utvecklande samtal per distans.
- Det är faktiskt inte alltid orden säger vad man egentligen menar. Men vi i distanskurserna har bara det skrivna ordet att lita till. Ofta får man fundera på någons inlägg ett tag innan man vet vad han eller hon ville säga.
- Men det är också fördelen med mailmålet, man får tid till reflektion och eftertanke. Och man kan spara mailen och kolla i efterhand: ”Aha, det var där missförståndet uppstod”.


En av Oves deltagare tyckte att det var utmärkt att lära känna sina kurskamrater via nätet: ”Här lär man känna folk inifrån och ut”, skrev han, och det håller Ove med om.
- När vi möts i verkliga livet är det ju utsidan som vi lär känna först. Och då dömer vi ofta folk efter deras klädsel, frisyr, sätt att röra sig. Men inget av det ser vi i distanskurserna, där är det de inre tankarna som vi möter först.

Ove Rackner har haft kursdeltagare i alla åldrar, från tonåringar till pensionärer. De har också varit spridda geografiskt över hela landet. Denna spridning ser han som en av de stora fördelarna med distanskurserna.
- När jag började som lärare var det mycket större spridning på eleverna i en grupp, men nu är kurserna mer homogena. Och jag tycker det är lite synd, för det blir mer spännande möten mellan deltagarna när de är i olika åldrar och bor på olika ställen.


Om man ska leva upp till Oves riktlinjer för den goda kursledaren – att ge snabb återkoppling och att svara direkt, så får man ligga i. Alla ”distansare”, både ledare och deltagare, har märkt att distansstudier tar minst lika lång tid som vanliga närkurser.
- Ibland när jag blundar ser jag bara röda mailflaggor, suckar Ove. Det kan kännas stressigt ibland. Men som tur är kan jag jobba flexibelt hemifrån, och ta ut komptid om jag sitter med distanskurserna på kvällar och helger. En stor fördel med Internet är att det är globalt, jag har till exempel hållit kontakt med mina kursdeltagare även om jag rest utomlands.

Sitter då Over Rackner vid datorn dygnet runt? Nej, inte alls, även om det kanske kan låta så. När han ska ta kontakt med släkt och vänner – då ringer han helst!

 

Ingrid Jacobsson

Mailmål – en språklig dräkt för folkbildande nätsamtal, CFL Rapport 2:2003 är avgiftsfri och kan beställas genom jan.bergstrom@cfl.se
Rapporten i pdf-formatet hämtar du här