Denna webbplats (folkbildning.net) uppdateras inte längre efter den 30 juni 2019. Befintligt innehåll går dock fortfarande att nå och kan användas i folkhögskolornas verksamhet. För aktuell information kring Sveriges folkhögskolor besök www.sverigesfolkhogskolor.se.

Kontinuitet och medvetandegörande om miljö på Ölands folkhögskola

Genom att ha som mål att höja medvetenheten hos alla på skolan och att jobba med kontinuitet har Ölands folkhögskola lyckats med ett arbetssätt där de globala målen får genomslag i all verksamhet.

 ”Vår viktigaste framgångsfaktor är att vi tog ett gemensamt mål om att höja medvetenheten. Du ska vara medveten om vilka val du kan göra. Det innebär inte att du måste göra vissa val utan att du ska veta vilka möjligheter du har och vilka konsekvenser olika val får. Dessutom arbetar vi med kontinuitet, frågor om miljö och hållbarhet lyfts återkommande, varje vecka. Att det finns på dagordningen hela tiden skapar ett större engagemang hos både personal och deltagare”, säger Maria Lindmark som är lärare och miljöombud på Ölands folkhögskola.

Många i lärarkollegiet på Ölands folkhögskola är intresserade av miljö och hållbarhet, både ekologiskt och socialt. Så när skolan fick en extra tilldelning av deltagarveckor fick de en möjlighet att göra något helt nytt. Allmän kurs fick en ny inriktning med fokus på de globala målen för en hållbar utveckling och en ny profilkurs med inriktning på hållbar utveckling startade.

Temasatsning och globala målen på Allmän kurs

”Under flera år hade vi haft en stor vilja att jobba mer tematiskt och ämnesövergripande. Så vi formade en helt ny inriktning för de som är på sluttampen på Allmän kurs. De läser nu helt tematiskt med de globala målen som den röda tråden.”

Deltagarna jobbar med teman som knyter an till globala målen, såsom demokrati, klimat och biologisk mångfald, hur samhället ser och hur vi anpassar oss till det. Det avslutande temat ”Det goda livet” knöt ihop säcken och de jobbade bland annat med konsumtionsmönster och med lyckoforskning kopplat till klimatforskning. Under temaarbetena har de arbetat med alla 17 globala mål.

”Min bild är att deltagarna har tyckt att det varit roligt och givande. De flesta har ju inte valt att gå på Allmän kurs just för den här temainriktningen men insikterna har växt för dem under tiden. Det är mycket klimatdiskussioner i samhället just nu och andra frågor som berör demokratiaspekten till exempel, så deltagarna har upplevt att frågorna finns överallt. Vi har också kunnat beröra mycket annat, som statens syften med folkbildningen, demokrati och att vara en aktiv samhällsmedborgare”, säger Maria Lindmark.

Särskild kurs, Aktion för hållbar utveckling

På den nya kursen Aktion för hållbar utveckling fokuseras på aktivism och egna hållbarhetsprojekt. ”Det hade också bakgrund i att vi kunde tänka nytt utan att det blev på bekostnad av någon befintlig kurs”, berättar Maria Lindmark.
Deltagarna söker till kursen med ett eget projekt inom hållbarhet. Det kan handla om att starta en organisation, driva en kampanj, bli mer självförsörjande, arbeta med att bygga en ekoby…
”Arbetet bygger mycket på den egna processen. Det finns ett jättestort intresse för odling och självförsörjning just nu. Deltagarna får bygga upp sin kunskap och lära sig mer om hållbarhet ekonomiskt, socialt och kunskapsmässigt.”

Skogsträdgård och miljöskola 

I början av året tog personalen fram en handlingsplan där de ringade in tre områden: demokrati, hållbarhet och trivsel.
”Demokrati handlar mycket om hur vi jobbar med demokrati på plats, till exempel genom deltagarråd. Hållbarhet är något som skolan som helhet ska jobba med. Vi ska prata om det på ett sätt så att alla lärare och deltagare kan göra medvetna val. Det handlar inte om att alla ska bli vegetarianer utan att alla ska veta att vi har valmöjligheter och att valen får olika konsekvenser”.
 
Just nu arbetar skolan med att bygga upp en skogsträdgård med ätliga, fleråriga växter. På sikt ska där finnas både träd, ett buskskikt och marktäckande växter.
”Det blir ett sätt att få ett klassrum som fler kurser kan använda för att studera och arbeta med hållbarhet i praktiken. Vi tittar på skogen som ett mer hållbart och biologiskt rikt odlingssystem. Skogen är en bra modell för den är självreglerande på olika sätt. Och en skogsträdgård är också på sikt mindre arbetsintensiv under sommaren än en odling med ettåriga växter, vilket är bra för oss eftersom våra kurser följer det vanliga läsåret.
 
På sikt hoppas Maria att det kan bli ännu fler gränsöverskridande samarbeten mellan Allmän kurs och profilkursen.
”Idag är profilkursen mer inriktad på aktivism medan Allmän kurs fördjupar sig mer teoretiskt. Men vi har gemensamma seminariedagar, och projektet med skogsträdgården blir för alla.”
 
Information om miljöarbetet sprids också till hela skolan. Varje måndag har de samling. Där har de instiftat en miljöskola som varje gång pratar om ett kort tema kopplat till miljö.
”Vi tror att det är effektivt för att höja kunskapsnivån hålla engagemanget vid liv. Den här måndagen pratade vi till exempel om strandstädning.”
 

Hållbarhetsarbete i köket

Maria och hennes kollega Elin Stenberg Brate är miljöombud på skolan. För att komma igång med hållbarhetsarbetet i köket bestämde skolan sig för att jobba enligt One planet plate, Världsnaturfondens kriterier för hållbar mat. De tittar på områden som klimatbelastning, biologisk mångfald, ekologisk produktion och hur kött och fisk kan vara hållbart producerade.  
Under terminen som gått har köket testat att hålla all mat inom en koldioxidbudget på 11 kilo per person och vecka. Det har bland annat inneburit att skära ner mycket på köttkonsumtionen.
”För att få detta att funka har vi jobbat mycket med medvetandegörande. Vi har varit runt och informerat i alla klasser. Dessutom är vi med jämna mellanrum i matsalen och informerar. Alla kan relatera till mat och har åsikter om mat, så det är en både tacksam och utmanande hållbarhetsfråga att jobba kring.”
 
Har köket tyckt att det varit kul med hållbarhetsarbetet?
”Både och. Vi har jättebra mat hos oss. Men för många är det svårt att minska köttkonsumtionen till hållbara nivåer eftersom de är vana att äta jättemycket kött. Och då får köket kritik fast det är hela skolan beslut. Men förändringen kan motiveras både hållbarhetsmässigt, ekonomiskt och ur hälsosynpunkt så vi jobbar på.
Vi försöker också säga till alla de deltagarna som är positiva till förändringen att också berätta vad de tycker så att det inte bara blir de kritiska rösterna som hörs”.
 

Är ledning och styrelse involverade?”

Ja, absolut. Vår rektor är väldigt stöttande och vill att vi ska göra det här. Eftersom vi är en regionskola så rapporterar vi till regionstyrelsen, och där har vår rektor Åke Holm särskilt lyft fram och fått positivt mottagande för satsningen vi gör. Det finns ett väldigt stort intresse bland skolans personal, så det hjälper ju jättemycket.”