Denna webbplats (folkbildning.net) uppdateras inte längre efter den 30 juni 2019. Befintligt innehåll går dock fortfarande att nå och kan användas i folkhögskolornas verksamhet. För aktuell information kring Sveriges folkhögskolor besök www.sverigesfolkhogskolor.se.

Religion och vetenskap - religion och kognitionsteori

Här ska vi koncentrera oss på den speciellt inriktade kognitionsteoretiska forskningen som applicerats på människan och religionen. Läs artikeln nedan om det kognitionsteoretiska perspektivet och religionen.

Religion och vetenskap - religion och kognitionsteori

Kognitionteoretisk forskning och religion

 

 

Den kognitiva teorin kan allmänt sett sägas inrymmas inom socialpsykologins fält, som en av flera teoretiska modeller vilka kan användas i det socialpsykologiska studiet. Men man kan ändå särskilja studiet av socialpsykologisk kognition och annan kognitionsteoretisk forskning som kan ha en mera naturvetenskaplig inriktning, där man inte endast studerar den socialpsykologiska kognitionen, dvs. den mellanmänskliga världen utan snarare inriktar sig på hur människans grundläggande psykologiska mekanismer fungerar i sak, oberoende de variationer som kan finnas i människans omgivning.

 

Den kognitiva forskningen har delvis uppstått som motkraft emot behaviorismen, vilken inte lade någon större vikt vid de kognitiva processerna utan man menade att människan framförallt var en produkt av sin omgivning, av den påverkan den yttre stimuli och respons som kunde framkallas. Därmed såg man det inte som egentligt möjligt eller meningsfullt att studera människans inre psykologiska värld utan det blev yttre beteenden, olika typer av respons hos människan som kunde studeras och kartläggas.

 

Den kognitionsteoretiska forskningen kan därtill delas upp i en mera naturvetenskaplig gren samt en humanistiskt, fenomenologisk, konstruktionistisk gren.[1] Begreppet kognition är enligt en allmän definition:
människans förmåga att förvärva, organisera och använda kunskap. Viktiga områden i den kognitiva psykologin är varseblivning (perception), minne, uppmärksamhet, problemlösning, språkpsykologi, kreativitet mm.[2]

 

Men här ska vi koncentrera oss på den speciellt inriktade kognitionsteoretiska forskningen som aplicerats på människan och religionen. Den kognitiva religionsteoretiska forskningen är inte speciellt gammal men man har under det senaste årtiondet fått fram mycket intressanta resultat som delvis pekar åt annant håll än vad en del annan äldre religionsforskning kunnat visa. Hela poängen med kognitionsforskningen är i detta fall att komma bortom de kulturella skillnaderna som föreligger, att komma åt de grundläggande kognitiva mekanismerna och processerna som är gemensamma för alla människor oavsett var i världen man växt upp och lever i. Alla de variabler och variationer som kan möta och påverka en människas tankemönster beroende på yttre omständigheter, uppfostran, traditioner osv. vill man härmed komma bortom, genom sofistikerade forskningsmetoder,  så att de teorier om människans förmåga till religiöst tänkande och handling är almängiltiga i alla typer av kontexter och kulturer. Det kan låta som höga anspråk men man har ändå lyckats kartlägga ett antal viktiga kognitiva verktyg och mönster som är att betrakta som allmängiltiga.

 

När man undersöker begreppet tro, förmåga att tro, vilken människan har i både vardagliga och mera abstrakta sammanhang, så kan man dela upp tron i två typer; reflektiv och ickereflektiv tro. Exempel på ickereflektiv tro är att du tror att du behöver äta om du är hungrig. Du kan inte promenera genom en solid vägg, och om du kastar en tung sten i luften så kommer den ner igen osv. Den kognitiva religionsforskningen undersöker hur den ickereflektiva tron uppkommer och hur denna relaterar till den reflekterande tron. Människans psyke kan beskrivas som en slags workshop vilken är fylld med olika typer av kognitiva verktyg. Många av dessa mentala verktyg eller mekanismer fungerar automatiskt, intuitivt.

 

De olika mentala verktygen kan delas in i tre olika kategorier: Categorizers, describers och facilitators. Categorizers är det mentala verktyg vilket tar emot grundläggande information från våra fem sinnen och sedan kategoriserar den informationen som når oss och på ett grundläggande plan bestämmer vad det är vi ser eller möter etc. Under denna kategori mentala verktyg inryms bl.a. den funktion som är uppenbar redan hos små barn en sk. face detector,genom vilken ett barn mycket tidigt har förmåga att registrera och urskilja ett mänskligt ansikte från omgivningen. Ett annat oerhört viktigt verktyg i denna kategori är agency detection device (i fortsättningen kallad ADD) vilken på ett automatiserat sätt registrerar inkommande information och söker bevis/tecken på att det är en levande agent (tex. en människa eller ett djur) man har att göra med, eller som är orsaken till ett visst kausalt samband. Describers är det slags verktyg som tar vid då t.ex. ADD har konstaterat ett djur. Även om man inte har sett just den typen av djur tidigare så läggs ändå automatiskt en massa antaganden om djurets egenskaper till som information som att djuret äter, kan dö, och föröka sig osv. Den speciella agent describer kallas även Theory of Mind (ToM), vilken direkt kopplas in då ADDhar registrerat en agent. Den tredje kategorin mentala verktyg är facilitators vilka kordinerar vad som uppfattas som sociala aktiviteter och andra beteendemöster som är beroende av situationen. Detta verktyg hjälper människan att tolka och förstå en annan människas beteende i en viss situation.

 

Det är i huvudsak tre olika facilitators som är speciellt viktiga för att förklara människans förmåga till religiös tro. En social exchange regulator vilken försöker utröna vem som är upphov till vad, gällande för vem, och av vilken anledning. Därtill kommer en social status monitor som registrerar vem som är högstatusmedlem i en grupp, så att man vet vem det lönar sig att alliera sig med, eller att lära sig av. Den tredje viktiga facilitatorerna är de så kallade intuitiv morality tools, dessa hjälper människan att fungera i sociala sammanhang, ett antal grundläggande mekanismer som säger till när man bör stämma in i ett visst beteendemönster. Forskningen har visat att många av de ovan angivna kategorierna redan finns aktiva hos små barn och att tex. en en djur och artifakt identifierare fungerar hos barn under det första eller andra levnadsåret.[3]  

 

Den ickreflektiva tro som våra kognitiva verktyg skapar ger oss olika typer av intuitiva bilder av den verklighet vi upplever omkring oss. Vår agency detection device arbetar tillsammans med ToM. vilket kan ge en förklaring till varför vi människor så lätt ”personifierar” olika saker i vår omgivning, även sådant som tex. en dator eller ett gossedjur.   

 

De ickereflektiva tankarna formas ögonblickligen, intuitivt, men våra reflektiva tankegångar tar oftast betydligt längre tid att mogna fram i vårt psyke. Här handlar det om inlärning, olika typer tankegods, tankemönster som förvärvas, utvecklas genom erfarenhet, och andras tankar, traditioner etc. som vi sedan kan referera till. Vad gäller teologiska dogman, filosofiska utsagor etc. så kräver sådana en längre tid att lära från andra eller att utveckla själv. Vi kan därmed skilja på den ickereflektiva tron och den reflektiva tron. Men den senare nämnda bygger ändå i grunden på den förstnämnda, och det är först när en fråga uppstår som den reflektiva tron kan uppstå, genom att man frågar sig varför och hur osv. Den reflektiva tron skiljer sig mellan människor, inom olika kulturella kontexter osv. men den ickereflektiva tron är däremot inte bunden till sådana variabler utan fungerar i grunden lika hos alla mäniskor oberoende den kontext man befinner sig i. De ickereflektiva tankarna ger en ”första bästa gissning” om vad en situation är och handlar om, men de senare tillkommna reflektiva tankarna och tron är olika typer av senare bearbetning och tolkning av vad man varit med om och upplever i denna värld. Därmed kan båda dessa typer av tro vara både sanna och falsk i egentlig mening, då de båda antingen genom ”automatisk” eller reflektiv bearbetning försöker skapa en bild av den varklighet man upplever eller tänker sig.[4]

 

Vi kan därmed se att agency detection device tillsammans med ToM kan generera tron på Gud och ge Gud egenskaper som liknar våra egna mänskliga, tex. att Gud kan förstå våra mänskliga språk. Det senare ger därmed en förklaring till varför de antropomorfa gudsbilderna är och har varit så framgångsrika genom människans historia. Alla religioner bygger därmed på olika sätt och grad på vår ickereflektiva tro, de reflektiva tankarna/tron  ”supportrar” eller överenstämmer därmed i olika grad med de grundläggande  ickereflektiva tankemönstren.[5] Med detta följer slutsatsen att desto fler kognitiva kategorier och verktyg som  passar, överenstämmer och supportrar en viss reflektiv tro desto troligare är det att denna ”religiösa tro” blir framgångsrik och kan utvecklas till en tro som många människor kan och vill anamma samt ansluta sig till.[6] En typ av evolutionistisk princip enligt survival of the fittest, dvs. en slags ideérnas och religionernas ”naturliga urval”.

 

Men till det ovan beskrivna så måste ytterligare en psykologisk mekanism läggas till i beskrivningen av hur vår kognitiva förmåga ser ut och arbetar. Kategorin describers och categorizers genererar tillsammans sk. minimally conterintuitive (MCI), dvs. i vårt psyke ”skapas” lättast varelser som är lätta att förstå, tro och komma ihåg. Det hela bygger i grunden på vad vår ickereflektiva tro, de olika kognitiva kategorierna/verktygen, säger oss att vi ser men att t.ex. en av de intuitiva förståelsegrunderna tas bort eller modifieras. Ett exempel på detts skulle kunna vara att då vi ser en fågel flyga rakt mot en klippvägg så vet vi intuitivt att det inte kommer att gå bra, men om denna upplevelse modifieras så att vi tycker oss se att fågeln flyger rakt igenom berget så har en typ av ”extraordinär” tro uppstått (MCI) . En sådan tro och upplevelse kommer därefter inte vara svår att komma ihåg utan berättelsen om den samma, samt vidare reflektiva tankar och tro på denna berättelse kommer lätt att kunna spridas till andra människor, trots (eller snarare pga.) att denna tro innehåller ett element av orimlighet ur ”naturlig” synvinkel. Hur ”bisarr” en MCI kan vara för att kunna accepteras varierar inom olika kulturer och sammanhang eftersom det inom varje kulturell referensram är olika vad man kan anse vara bisarrt eller allt för orimligt för att kunna tros och därmed föras vidare inom denna kultur. Denna grundprincip kan vi se inom alla typer av religioner och mytologi. [7]

 

Det som ofta är avgörande för om en religiös tro ska ha chans att spridas i större skala är om och hur bra de berättelser som genereras förklarar tillvaron och olika problem inom den kultur och den kontext i vilken den uppstår och utvecklas. Om förklaringarna är obefintliga så är därmed den uppkommna religiösa trons chanser att fortleva och utvecklas betydligt mindre.[8] När väl en religiös tro har vunnit fäste hos en eller flera personer inom en kultur och denna sprids vidare så kommer den förr eller senare att utgöra ett slags ”referensramsberättelse”, en förklaring av tillvaron, som sedan kan ”poppa upp” i sinnet hos dem som hört berättelsen. Då de kognitiva verktygen ”läser av” olika situationer etc. så kan dessa ge stöd åt denna reflektiva tro och därmed se den som en rimlig berättelse som i en påföljd kan göra att man ansluter sig till denna tro. Rent generellt gäller här regeln att de kognitiva verktygen lättare ”ger support” åt en reflektiv tro än att inte göra det. Skepticism är därmed något som ofta tar mera tid, då detta kräver att man hittar andra förklaringar än den/de  aktuella referensberättelserna inom den kultur man lever i, detta i sig kräver därmed mera reflektivt mentalt arbete än att inte sätta tro till den erbjudna förklaringen som kulturens ”referensramsberättelse” ger.[9]

 

 När man ska sammanfatta den kognitiva forskningensteorin så kan vi se att den ovan beskrivan ADD (agency detective device) är en av de viktigaste kognitiva verktygen som kan ge upphov till en religiös tro. Denna kognitiva funktion har även kallats för hypersensitive agent detection device (HADD), denna försöker upptäcka en agent, vilken kan ses som upphovet till något. HADD framför en kandidat som kan anses vara orsak till en viss verkan. Om så ”rätt” information finns tillgänglig (dvs. ”referensinformation” som överenstämmelser med vad olika kognitiva, redskap tyder på) tex. att en människas ande kan finnas kvar efter döden så kan resultatet därmed bli en ickereflektiv tro på andar.[10] En sådan ickereflektiv tro kan sedan bearbetas så att den utvecklas till en reflektiv tro omingen annan mera godtagbar förklaring finns tillgänglig och som bättre kan förklara ett visst  upplevt fenomen.[11]

 

Religiösa handlingar, ritualer, böner, religiös förkunnelse och berättande, gemenskap och komunikation mellan troende hjälper sedan till att stärka och utveckla den reflektiva tron.[12] Desto flera domäner som är genomsyrade med religiösa tankar i människans liv, desto fler kognitiva verktyg kommer att samverka och uppehålla den ickereflektiva tron vilket även kommer att stärka den reflektiva tron.[13] Här gäller även principen om ”kognitiv dissonans”, där den redan troende selektivt söker och tar till sig sådan information som stärker den egna tron. Men även den som inte har denna tro t.ex. en ateist söker selektivt efter den information som är i linje med personens ”icketro”, för att därmed stärka och uppehålla sitt ateistiska tänkande.[14]

 

Den kognitiva forskningen har även visat att barn generellt sett intuitivt tror på Gud, de kognitiva verktygen samverkar i enligt med det ovan beskriva på ett sådant sätt att det kan sägas att en teistisk tro, inkluderat tron på Gud som skapare på ett grundläggande plan är ”naturligt” för ett barn. Barn kan därför sägas vara intuitiva teister, vilket får till följd att om de under sin uppväxt får religiös undervisning så fyller det egentligen endast i luckorna i den tro som intuitivt redan finns tillgänglig.[15] Vad följer då för slutsats utifrån den kognitiva religionsteoretiska forskningens resultat så här långt? Det som den kognitiva forskningen i sak kan ge kunskap om är vilka mekanismer som samverkar till att en religiös tro kan uppstå i vårt psyke, vi ser därmed att det är en samling kognitiva verktyg som på ett naturgivet sätt fungerar så att en religiös tro lätt uppstår i vårt psyke.

 

Vilken slutsats man personligen vill göra av dessa forskningsrön är naturligtvis individuellt. Den kognitiva forskningen kan inget säga om den tro som uppstår, eller inte uppstår, hos en människa objektivt är att betrakta som sanning eller ej, utan kognitionsforskningen kan endast söka förklara hur vår hjärna fungerar på ett grundläggande plan, inte ge något utlåtande om det kan finnas någon yttre andlig verklighet i realiteten. Därmed finns möjligheten för ateisten att påstå att kognitionsteorin visar att den religiösa tron endast finns i de troendes psyken och att den därmed inte har någon motsvarighet i verkligheten. Men de troende kan även hänvisa till samma forskning och säga att den kognitiva forskningen visar på att vi människor är skapade och konstruerade för att kunna tro på Gud/religionen, då alla kognitiva mekanismer pekar på att Gud har skapat oss, eller låtit utveckla människan till en varelse som har förmåga att tro på Gud.[16]

 

Oavsett vilken slutsats vi som individer vill dra av den aktuelle forskningen så kan man ändå säga att människans tro på Gud/gudar och därtill olika religiösa system etc. inte bör ses som ”onaturlig”, vilken viss äldre religionsforskning ibland har påstått. Den kognitionsteoretiska forskningen visar däremot att tron på religionen är ”naturlig” hos människan, i den meningen att den är möjlig genom naturgivna mekanismer i människans psyke.

 


[1] Angelöw, Johnsson, 2000, 41-45
[2] Geels, 2006, 89
[3] Barrett,  2004, 2-5
[4] Barrett,  2004, 6-9
[5] Barrett,  2004, 10-11
[6] Barrett,  2004, 14-15
[7] Barrett,  2004, 22-24
[8] Barrett,  2004, 25
[9] Barrett,  2004, 28
[10] Barrett,  2004, 32-33
[11] Barrett,  2004, 40
[12] Barrett,  2004, 61
[13] Barrett,  2004, 70
[14] Barrett,  2004, 62-63
[15] Barrett,  2004, 84-85
[16] Barrett & Keil, 2004, 122-123       
 
All right reserved Niklas Ahlin