Sökträffar på Kultur
Visar 15 av 4327 träffar på Kultur
-
"Jag älskar dig!" Så avslutar författaren Martina Montelius detta vansinniga och mycket underhållande samtal med den japanska poeten Hiromi Ito. Allt från onani och ätstörningar till att vilja bli man och hur man skriver om att vilja döda sitt barn avverkas. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 30 oktober 2016 på Moderna museet, Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2016-11-09
-
Merseybeat kallades musiken som spelades i norra England i början av 60-talet, och framförallt i hamnstaden Liverpool. Den utmärktes av att man framförde egna låtar och sjöng dessa i stämmor, på sin egen dialekt och med energi och spelglädje. 1963 tog Gerry & The Pacemakers Merseysoundet till topplistornas förstaplats med How do you do it - en låt som Beatles först hade tackat nej till. Gerry Marsden och musikjournalisten Bill Harry berättar om epoken och hur låten kom till.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-03-21
-
År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper's delight kom till.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-03-19
-
Paranoid från 1970 är kanske den enskilt mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse och där man tydligt hör genrens alla stildrag: ett tungt gitarriff i centrum; distad ljudbild; unisont spelande gitarr och bas; och i stort sett varje ackord spelas med bara två toner, grundton och kvint, varför ackorden kallas kvintackord eller power chords. De idéerna ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla stilar. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-03-20
-
Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco. Stadigt trumbeat och lika stadig basgång, öppna hi-hat-slag, rytmiska insatser från gitarrer och keyboards och soulig sång. Discodivan var skapad, och grunden var lagd för den discomusik som skulle bli en av de ledande musikstilarna under andra hälften av 1970-talet.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-03-17
-
Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar. Den som är född kring 1960 får förmodligen något mjukt i blicken inför frasen "Hey! Ho! Let's go!". Textraden markerar starten för Ramones debutsingel Blitzkrieg bop (1976) och starten för punkrocken. Ramones ansåg inte att de kunde spela och satsade i stället allt på energi och korta låtar, något som skulle bli stilbildande. När gruppen spelar i London sommaren 1976 står musiker från punkband som The Sex Pistols och The Clash i publiken och väntar på att ta över stafettpinnen.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-03-18
-
Under det hejdlösa experimenterandet i slutet av 1960-talet satte många grupper en ära i att bryta mot konventioner. Jethro Tull, ett band lett av flöjtspelande sångaren Ian Anderson, var ett av de djärvaste. Låten "Living in the Past" från 1969 bröt mot en av rockens allra mest självklara grundregler - att det ska vara fyra slag i takten. Låten blev inte bara en oväntad hit, den såg också till att göra udda taktarter till ett standardverktyg för band inom den progressiva rocken. Vi möter Ian Anderson och Clive Bunker från Jethro Tull som berättar om hur låten kom till. Författaren och musikjournalisten Chris Welch lägger ut texten om kontexten som gruppen verkade i.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-18
-
Det är svårt att hitta enskilda låtar som har haft större betydelse för musikens utveckling än The Kinks "You really got me" från 1964. Bröderna Davies och Kinks hittar med sin tredje singel sitt eget sound och lägger, tack vare en olycklig kärlekshistoria och ett rakblad, grunden för mycket av framtidens musik. Blott 15-årige Dave Davies skär i desperation en kväll sönder högtalarmembranet på sin förstärkare. Ljudbilden som uppstår är rå, skitig och sprucken. Låtens smittsamma riff och skitiga gitarrljud blir startskottet för hela den distade revolution som följde och som bland annat ledde fram till den vitala hårdrockgenren. Vi möter Dave Davies som berättar om hur låten kom till.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-17
-
Gary Numans band Tubeway Army var ett punkband i mängden i slutet av 1970-talet som av en slump kom att starta en ny genre. När bandet skulle spela in sitt andra album stod en Minimoog i studion. De började experimentera med den och resultatet, singeln "Are 'friends' electric?" från 1979, blev avgörande för utvecklingen av 1980-talets enorma syntpopvåg. Vi möter Gary Numan i hans hem utanför London där han berättar om hur låten kom till. Musikern och producenten Ben Edwards och den tidigare Depeche Mode-medlemmen Alan Wilder medverkar också.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-16
-
Det finns ett antal exempel på platser utan storskalig skivindustri där musikstilar har fått utvecklas utan att genast bli uppsugna och kommersialiserade: Liverpool kring 1960, Kingston under 1960-talet, San Francisco under samma tid och inte minst Seattle under 1980-talet. Med Nirvanas "Smells Like Teen Spirit" erövrade grungen världen 1991, men det var bandet Mudhoney som skapade genrens skitiga sound redan tre år tidigare med singeln "Touch me I'm sick". Mudhoneys Mark Arm berättar om hur låten kom till, och vi träffar också Megan Jasper på Sup pop records.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-15
-
Billy Gould tog in funkbas i rocken när Faith No More kombinerade heavy metal, rap och funk. Låten "Epic" från 1989 blev en sorts nationalsång för genren rap metal, som i sin tur ledde fram till 90-talets stora våg av nu metal-band som Limp Bizkit och Linkin Park. Faith No Mores vilda experimenterande inspirerade också till andra mer eller mindre märkliga hybridgenrer som symphonic metal, groove metal, progressive metal och kristen dödsmetall. Vi möter Billy Gould och trummisen Mike Bordin i replokalen, och de berättar om hur låten kom till. Musikjournalisten Joel McIver berättar om hur gruppen inspirerat andra.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-14
-
I samband med hippietiden växte den så kallade psykedeliska musiken fram i San Francisco. Grateful Dead var det mest tongivande av banden som ofta spelade på love-ins och liknande tillställningar. I "Viola Lee Blues" från 1967, en tio minuter lång version av en gammal bluesklassiker, hörs genrens mer elaborerade basspel. Och så läggs mallen för alla kommande jamband, alltså band vars musik bygger på långa låtar och gitarrsolon. Vi möter gruppens gitarrist Bob Weir och författaren Dennis McNally som berättar om tidsandan och hur låten kom till.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-11
-
Cheironstudion i Stockholm blev världskänd under 1990-talet, kanske framför allt tack vare de framgångar som Ace of Base stod för. Musiken var producentstyrd, effektdriven och kommersiell, och det svenska musikundret blev ett faktum. Pojkbandens era kulminerade 1999 med låten "I want it that way" av Max Martin och Andreas Carlsson. Den gjorde Backstreet Boys till kungar i sin genre. Vi möter Andreas Carlsson som besöker platsen där allt hände och berättar om hur låten kom till.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-10
-
Abba hade en idé om att efterlikna Phil Spectors så kallade wall of sound. Eftersom de ännu inte riktigt hade råd med stora orkestrar i studion åstadkom ljudteknikern Michael B. Tretow ljudväggen genom att dubba, alltså spela in samma sak flera gånger, och ändra bandspelarens hastighet en aning. Det var på singeln Ring ring från 1973 som den innovativa tekniken användes för första gången. Och det feta soundet hjälpte Abba att slå igenom över hela världen. Benny Andersson från Abba berättar om hur låten kom till, och den brittiske låtskrivaren och producenten Pete Waterman berättar om hur Abba har inspirerat andra musiker.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-08
-
Model 500 var discjockeyn Juan Atkins pseudonym under mitten av 1980-talet. Med trummaskiner och sequencers kedjade Atkins och hans samtida ihop olika grundriff och pålägg till en intensiv och dansant musikstil som var perfekt för klubbar. Det var inte längre nödvändigt att kunna spela ett instrument, det var idéerna som räknades; gränserna mellan tekniker, dj, musiker och lyssnare började gradvis suddas ut. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Vi träffar Juan Atkins, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond som berättar om låten och tidsandan.
Uppdaterad:2017-06-23
Skapad:2014-04-07