Denna webbplats (folkbildning.net) uppdateras inte längre efter den 30 juni 2019. Befintligt innehåll går dock fortfarande att nå och kan användas i folkhögskolornas verksamhet. För aktuell information kring Sveriges folkhögskolor besök www.sverigesfolkhogskolor.se.

Att studera historien?

Hur kan man gå tilväga för att studera historien - det förflutna?

Synen på Historien förändras över tiden

  1. Den som försöker forska i det förflutna har få hjälpmedel förom sin kunskap och sitt eget förnuft. Detta innebär att historisk forskning kommer att innehålla olika mått av värderingar beroende på vem forskaren är och vilka värderingar som finns i forskarens samtid. Om du läser en bok från senare hälften av 1800-talet som beskriver Karl den XII kommer den sannolikt att skilja sig en hel del från en motsvarande bok, skriven idag. Det vill säga: den är färgad av hur författaren på sin tid såg på historien (författarens historiesyn. Från tid till tid har olika perspektiv och ideal påverkat historiesynen. Tex så är kyrkan den främste historieskrivaren under medeltiden bygger på en transcendent förklaringsmodell dvs att Gud har och kan ingripa. Under andra perioder har andra synsätt varit dominerande som tex marxism & nationalromantik 


Fem grundfrågor

När du studerar historiska händelser och förlopp så finns det fem grundfrågor som du skall förska besvara. Svaren på dessa frågor blir sedan en utgångspunkt för mer detaljerade studier. De fem frågorna är:

1. När något hände
2. Vad hände? (vilka var med)
3. Hur gick det till?
4. Varför hände det?
5. Vad fick det för konsekvenser?


Olika källor till vårt kunnande om historien

Med dessa frågor som stöd kan du börja med att studera olika källor och kvarlevor. Dessa kan t.ex. vara:

  •  kvarlevor som byggnader, målningar, runstenar, fotografier, skelett osv.
  •  abstrakta kvarlevor som ortsnamn, namn, lagar, seder och bruk osv.
  • skriftliga kvarlevor som husförhörslängder, testamenten, bouppteckningar, kartor mm.
  •  berättande källor som tidningsartiklar, berättelser, memoarer och liknande.

Viktigt att vara källkrisk

När du studerar olika kvarlevor och källor så är det viktigt att vara källkritisk dvs. att försöka avgöra hur trovärdigheten är hos de olika källorna.
För att avgöra om det är en bra eller dålig källa du studerar finns det fyra frågor du kan ställa dig:

1. I vilket syfte har källan skapats?
2. Av vem har källan skapats?
3. När har den skapats (i förhållande till det den skildrar)?
4. Finns det andra källor som skildrar samma sak?

Det är också viktigt att ta reda på om källan är en första handskälla t.ex. ett ögonvittne, eller en andra handskälla tex. någon som hört ögonvittnet berätta.

Du kan läsa mer att värdera källor på Internet här