Denna webbplats (folkbildning.net) uppdateras inte längre efter den 30 juni 2019. Befintligt innehåll går dock fortfarande att nå och kan användas i folkhögskolornas verksamhet. För aktuell information kring Sveriges folkhögskolor besök www.sverigesfolkhogskolor.se.

Intervju med Jeanette Borkovic om att undervisa i sex- och samlevnad på Folkhögskola

Jeanette Borkovic på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg har flera års erfarenhet av att undervisa i sex- och samlevnadsämnet. Jeanette valde att läsa en kurs i sexologi för att få fördjupad kunskap och det har hon haft stor användning för. Hon har undervisat på olika nivåer av Allmän kurs och delar här med sig av sina erfarenheter.

Intervju med Jeanette Borkovic om att undervisa i sex- och samlevnad på Folkhögskola

Att vara påläst och intresserad
  
Jag frågar Jeanette vad som är allra viktigast som lärare. ”Att man är påläst är jätteviktigt. Men absolut viktigast är att man har ett starkt intresse för frågorna”, menar hon.
   Kvinnofolkhögskolan är en samkönad skola med intersektionellt perspektiv på undervisningen. Kvinnor med många olika bakgrunder och erfarenheter gör att det är en pedagogisk utmaning att jobba i de olika kurserna, vilket Jeanette tycker är intressant och utvecklande.

Ämnesöverskridande samverkan
  
Ett lyckat upplägg har varit i samarbete med två andra lärare. Under en hel vårtermin hade deltagarna 10 timmar i veckan då man arbetade med temat ”Genus- och sexualitet” inom ämnena svenska, samhällskunskap och naturkunskap.
  ”För oss kändes det rätt att vänta till vårterminen, eftersom en grupp då har lärt känna varandra och det blir lättare att prata om de här frågorna när man känner sig trygg med kurskamraterna”, menar Jeanette. I samhällskunskap handlade det om ”den mörka sidan” av sexualitet och relationer, såsom våld och övergrepp, prostitution och trafficking men även teman som lust/olust och hbtq-frågor. Naturkunskapsläraren tog den biologiska delen av ämnet, den som handlar om kroppen, menscykeln, graviditet, könssjukdomar och preventivmedel. I svenska som andra språk kopplades sexualiteten ihop med kärlek och här blev läsning av skönlitteratur och filmvisning underlag till diskussioner.
  ”Man kan förstås tänka sig flera olika sätt att jobba ämnesöverskridande”, säger Jeanette.

Metod och upplägg
  
När Jeanette själv håller i hela kursen i Genus- och sexualitet brukar hon inleda med att samla ihop deltagarnas idéer och tankar om vad de vill få ut av kursen. Nu senast fick de inleda med att sitta i smågrupper och spåna utifrån vad de ville att kursen skulle innehålla, vilka metoder de föredrog samt ge tips på filmer de ville se.
  ”Sedan fick de lämna in detta skriftligt till mig. Därefter fick de var för sig och anonymt skriva ned sina frågor som handlade om sexualitet. Utifrån detta underlag satte jag ihop fyra teman som pågick 4 veckor x 3 lektioner per vecka”.
  Temana blev den här gången ”Historia och Kultur (Genushistoria, normer, tabun mm), Rörelse och kärlek (kvinnorörelsen, kärlek, relationer, lust mm), Normkritik och biologi (heteronorm, kropp, graviditet, sjukdomar, abort mm), Maskuliniteter och makt (maskuliniteter, våldtäkt, förtryck i hederns namn mm) Under den här tiden ska deltagarna läsa en bok som utgår från ett tema och de får flera att välja på.
   ”Tidigare har jag också låtit dem tänka ut olika tabun som de funderar kring och vill fördjupa sig i. Då har de också fått lämna in anonyma förslag och sedan har vi diskuterat dessa tabun. Det har varit t.ex. incest, våldtäkt, tidelag och andra ”laddade” ämnen”.
   Jeanette brukar tala om dessa tabun utifrån ett historiskt, ett globalt och ett juridiskt perspektiv. Här, där, nu och då – kan vara ord att ha som utgångspunkt för diskussion.
   ”Vad gäller t.ex. tidelag kan jag prata om det ur ett juridiskt perspektiv, att det klassas om djurmisshandel i lagstiftningen. Incest kan bli intressant att prata om i ett historiskt-globalt perspektiv, där man faktiskt kan konstatera att det i nästan alla tider och kulturer varit omgärdat av ett starkt tabu. Att tala om synen på kvinnans orgasm, utifrån olika kulturer är också ett ämne som är intressant ur ett globalt perspektiv”.
   Studiebesök och inbjudna gäster är också förekommande inom temaveckorna. En barnmorska på besök eller en titt in på Sesamhuset, en plats där man bl. a informerar invandrare om sex- och samlevnad, brukar vara uppskattat.
   ”När Världskulturmuseet hade sin utställning om Trafficking var vi självklart och såg den”, säger Jeanette.
   Praktiska inslag kan vara att deltagarna får i läxa att titta på sina egna slidor med fickspegel, att öppna en kondom eller titta närmare på en femidom tillsammans i grupp.

Här kan du ta del av Jeanettes kursupplägg.

Att slå hål på myten om mödomshinnan
  Många, många kvinnor (och män) lever med föreställningen om mödomshinnan. Sedan några år tillbaka kan man luta sig mot forskning som visar att detta är en myt och om vi ska prata om det som sitter innanför slidmynningen på en kvinna, så kallas det för slidkrans. För Jeanette är det viktigt att informera om detta. Jag frågar Jeanette om hon inte blir ifrågasatt?
  ”Nej, om man inte håller med så är man nog oftast tyst om det. Däremot frågar mina deltagare varför deras lärare i grundskolan visst talade om mödomshinnan. De tycker att de blivit lurade. Då kan jag bara förklara att ny forskning visar på nya rön och att den traditionella sexualundervisningen utgått från den forskning som funnits på den tiden. Det finns en hel del könsstereotypa fördomar som säkert fortfarande florerar”, tror Jeanette. ”Det finns t.ex. en djupt rotad bild av ägget som passiv och spermien som aktiv. Även detta är en gammal föreställning. Det här är ju en konkret anledning till att fortbilda sig hålla sig a jour om man undervisar inom det här ämnet”.

Gränssättning och ”myten om den fulla horan”
  Att tala om gränssättning i sexuella relationer är viktigt för Jeanette. ”Hur vet jag när jag ska säga nej”, är en vanlig fråga bland deltagarna. Våldtäkt är ett viktigt, men väldigt laddat ämne. Även en del kvinnor fördömer kvinnor som blivit våldtagna och menar att de har sig själva att skylla. ”Myten om den fulla horan” är något Jeanette gärna diskuterar.
  ”För att kunna prata om gränser måste man kanske även prata om kropp och sex samt syn på kvinnligt och manligt beteende, samt normer som omgärdar våra kön”, menar hon. Det kan vara svårt att känna efter, men vi har ett ansvar att ta hand om oss själva, så det är viktigt att prata om gränssättning, fortsätter hon och berättar om en övning de brukar göra. Man går långsamt mot varandra och tränar sig på att säga NEJ när man känner att den andre kommer för nära.
  ”Är man det minsta osäker på om man vill ha sex vid det givna tillfället, ska man dra sig ur”, är Jeanettes ståndpunkt.

Heteronormen och homofobi
  Jeanette har valt att inte lyfta ut hbtq-frågor och göra det till ett eget tema inom undervisningen, för att komma ifrån föreställningen om att hbtq-personer är avvikande. Istället är hon heteronormativitetskritisk och utgår ifrån att det är ett problem med heterosexualiteten som norm.
  ”Att diskutera homofobi och hur heteronormen kan vara förtryckande mot andra grupper är jätteviktigt. Det finns flera filmer som synliggör detta på ett bra sätt”, menar Jeanette. Hon har också använt sig av radioserien ”Den heliga familjen” (P1), som går på djupet med normer och visar på alternativ. Detta har även fungerat bra pedagogiskt, eftersom det inte handlar om att läsa långa texter, utan att lyssna på radio, när det har passat deltagarna själva. Därefter har de diskuterat innehållet i programmen i smågrupper.

Att välja material
  
Vi är överens om att mycket av det material som finns på Internet och i tryckt form är riktat mot ungdomar. Och det är ju på sätt och vis inte så konstigt. Jag frågar Jeanette var hon hittar sitt material? ”Jag har samlat på mig mycket ur dagstidningar, bl. a från Göteborgs Postens frågespalt om relationer. Här tar man upp universella problem, alltifrån funderingar kring skilsmässa till hur man sätter sexuella gränser gentemot sin partner. Frågor som deltagarna ofta har. I de där spalterna är det ofta psykologer och sexrådgivare som ger bra svar och då kan jag utgå ifrån en sådan frågeställning. Jag gör en hel del powerpointpresentationer, deltagarna har lätt att följa med i dem. Annars använder jag ofta material från VG-regionens hemsida, där finns bl. a animerade filmer, men även material från RFSU.

Att jobba i blandad grupp
  
De flesta kurser består av både kvinnor och män, till skillnad från de kurser Jeanette Borkovic har jobbat med. Jeanette tror att man bör göra en uppdelning om man jobbar i grupper där båda könen finns representerade. Det kan vara svårt att jobba i blandade grupper inom vissa teman, tror hon.
  ”Man kan dela upp dem i samkönade grupper halva perioden och eventuellt fösa samman dem i slutet. Det gäller oavsett etnicitet och ålder tror jag, men det behöver inte gälla allt innehåll. Vissa teman kan man säkert titta på och/eller diskutera i blandad grupp”.
   Ytterligare en viktig anledning till att läraren är påläst och tar sig en funderare på vilka delar som kan lämpa sig bäst för uppdelning och inte.