Sökträffar på Utbildning

Visar 15 av 663 träffar på Utbildning

Sortera på:
  1. Video

    UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann : Språkande och kulturella vardagspraktiker

    Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-22 Skapad:2017-06-14
  2. Video

    UR Samtiden - ResearchED 2017 : Vad kan forskningsskolor göra?

    Alex Quigley är chef vid forskarskolan vid Huntington School i York i Storbritannien. Han talar om forskningsskoleprojektet EEF/IEE och hur det syftar till att stödja skolor i dess utbyte, tolkning och användning av forskningsresultat för att förbättra elevers skolgång. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-22 Skapad:2017-03-20
  3. Video

    UR Samtiden - ResearchED 2017 : (R)evolutionär skolutveckling

    Per Kornhall är författare och skoldebattör och talar om att nyliberala förvaltningsidéer har påverkat de flesta skolsystemen i Europa. I Sverige har det lett till ett marknadsanpassat skolsystem. Inspelat den 4 februari 2017 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: Researched.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-22 Skapad:2017-03-20
  4. Video

    Tänk till - Melanin : Det är inte ok!

    Varför är det viktigt att läraren säger ifrån när någon blir utsatt för kränkningar? Och hur försvarar man sig bäst när någon säger n-ordet? Rasistiska kränkningar går emot diskrimineringslagen, men det känner inte alla till. Så vad gör man när man på grund av sin hudfärg inte kan känna sig trygg i skolan? Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av Black Coffee, om n-ordets historia. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke ger tips till sitt femtonåriga jag.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-22 Skapad:2016-11-29
  5. Ljud

    Bildningsbyrån - Kina : Ingen lek i den kinesiska skolan

    Skolan i Kina framhålls ibland som ett föredöme, men pressen på barnen är hård och den lediga tiden ägnas åt att plugga. Linnea Niklasson, som läst kinesiska på universitetet i Peking, berättar hur dagisbarn sitter i lektioner i kinesiska halva dagen och lektioner i engelska den andra halvan. Därtill tillkommer hemläxor. Än värre blir det på högstadiet och gymnasiet. Särskilt om man är enda barnet, då man har hela släktens krav på sig att lyckas. Men hur ser pedagogiken ut? Får man vara kreativ, tänka kritiskt, undersöka, analysera och diskutera? Tore Persson, verksam inom Folkbildningsrådet, tycker att pedagogiken i Kina är densamma som vi hade i Sverige för femtio år sedan. Studenterna Teresa Wang och Sheng Xi vid universitet i Shanghai berättar hur det inte bara räcker med att plugga dagarna i ända. Man behöver även betala stora pengar för att komma in på de rätta skolorna.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2012-09-19
  6. Ljud

    Bildningsbyrån - Kina : Skola i förändring

    Bilden av kinesiska skolelever som hårt drillade, lydiga barn som tidigt får lära sig att inte störa eller ifrågasätta är både rätt och fel. De sliter hårt och är bevisligen duktiga. I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger de kinesiska elitskolorna i topp, medan allt fler elever i Sverige halkar efter. Men samtidigt är missnöjet med den traditionella kinesiska pluggskolan stort. Ibland samlas 60-70 elever runt en enda lärare och undervisningen präglas av att man måste lära sig väldigt mycket fakta utantill. I den nya skolplanen finns en uttalad ambition att lärarrollens dominans ska minska och att eleverna ska bli mer aktiva och delaktiga. Jonathan Jiang Ya Bing, skoldirektör i staden Kunming, besökte Sverige tillsammans med lärare och skolledare 2010. Även om han tycker att svenska elever kanske har lite för stor frihet så hyllar han den svenska skolan.

    Källa:

    Taggar:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2012-09-26
  7. Video

    I love språk - samtal : Obehöriga lärare, ett problem?

    Högstadie- och gymnasieskolor har svårt att hitta behöriga lärare i moderna språk, i synnerhet i de språk som snabbt växer i popularitet. Är skolans uppgift att rekrytera behöriga lärare, eller att fortbilda de lärare man rekryterar? Och vad är egentligen viktigast, att en lärare är behörig, eller duktig och motiverad? Tillsammans med Angeles Gomez, lärare i spanska och musik, och Metta Fjelkner, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund, diskuteras om regeringens nya mål går att uppnå.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2008-10-12
  8. Video

    I love språk - samtal : Vad lär man sig som utbytesstudent?

    Varje år åker omkring ettusen svenska gymnasieungdomar iväg som utbytesstudenter. Det vanligaste resmålet är USA, men andra länder ökar i popularitet, speciellt länder där man talar spanska. Vad lär man sig egentligen som utbytesstudent, och hur värderas det när man kommer hem? Gäster hos Lotta Jankell är Carl Sjöström, som var i Mexiko läsåret 2001/2002, och Paula Bruneheim, blivande utbytesstudent i Argentina.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2008-11-09
  9. Video

    Prata arabiska : Vinsten med modersmål

    Vad har vi att vinna på att erbjuda modersmålsundervisning? Sverige är ett av de bättre länderna på att erbjuda modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Nadia Jebril gästas av professor Kenneth Hyltenstam samt Eva Dahl, rektor för grundskolan Kronan i Trollhättan.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2012-04-09
  10. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : Utsikter på skola i Landskrona

    På Dammhagskolan i Landskrona har drygt 95 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska. Här pågår projektet UTSIKTER, där bland annat didaktiker, logopeder, folkhälsoforskare och hjärnforskare kontinuerligt mäter och analyserar elevernas resultat för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan man ändra och anpassa rutiner och arbetssätt. Det som pågår här är viktigt. En rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, visar att det är få elever som invandrat till Sverige efter skolstartsåldern som lyckas få gymnasiebehörighet. Alarmerande menar forskarna, eftersom skolresultaten ofta är avgörande för hur det går senare i livet. Kulturgeografen Anders Trumberg menar att valfrihetsreformen som genomfördes i början av 1990-talet har fått många både stora och oönskade konsekvenser. Inte minst i skolor som ligger i så kallade svenskglesa och resurssvaga områden.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-11-09
  11. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : Jag ville bli advokat!

    Ända in på 1960-talet var det förbjudet för romer att gå i skolan i Sverige. Nu är en av de viktigaste frågorna för integrationsminister Erik Ullenhag att minska romers utanförskap, och då har skolan en nyckelfunktion. Romernas skolsituation är dock kantad av problem: många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post är en av drivkrafterna bakom Agnesbergs folkhögskola som invigdes 2007 och som är den första romska folkhögskolan i Norden. Här kan vuxna romer läsa in både grundskolan och gymnasiet. Tereza Eriksson är kulturtolk på skolan. Både Tereza och Soraya kallar sig romaniaktivister och har en stark vilja att arbeta för romers rättigheter. Sorayas mamma Ingrid blev tvångsaborterad och tvångssteriliserad på 1970-talet. Terezas skoltid var svår, med trakasserier och utanförskap. Till slut hoppade hon av skolan, men skammen över att inte ha en utbildning fick henne att till slut läsa in grundskolan på komvux och utbilda sig till lärarassistent för romska barn.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-11-16
  12. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : Språket som dörröppnare

    Kunskaper i svenska språket ses som centrala för en persons möjligheter att bli delaktig i samhället. Svenska ska man lära sig via sfi, svenska för invandrare, som är en egen skolform som funnits sedan 1965. Det är kommunerna som har ansvar för undervisningens kvalitet och ända sedan starten har skolformen diskuterats. Skolinspektionens senaste rapport visar på goda exempel men verksamheten överlag kritiseras för dålig individanpassning, otydliga kunskapsmål och bristfällig uppföljning av elever. Nyamko Sabuni, biträdande skolminister och ansvarig för sfi, är i färd med att förändra utbildningen. Så som sfi är organiserat idag fungerar den som en inlåsning där elever sitter flera år med en låg genomströmning, säger hon. Noor Durman har läst sfi i Göteborg i snart ett år. Hennes mål är att utbilda sig till förskollärare. Noor är nöjd med sin utbildning och riktar sin energi mot att lära sig svenska så snabbt hon kan. Hon tycker att någon slags tidsbegränsning skulle vara bra; många hon träffar har läst sfi väldigt länge. Lars Lindkvist som är lärare på Sveas menar att förslaget på en tvåårsgräns ligger helt i linje med den bonus som regeringen infört för den som läser klart sfi i snabb takt. Han säger att sådana åtgärder, plus ökade krav på att nyanlända samtidigt ska vara inskrivna på och ha kontakt med arbetsförmedlingen, håller på att stressa sönder hans elever. Och det är svårt att lära en stressad elev svenska.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-09-14
  13. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : SO för nyanlända

    År 2010 beslutade regeringen att alla som kommer till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar ska få 60 timmar samhällsorientering. Målet att deltagarna ska utveckla kunskap om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om den enskildes rättigheter och skyldigheter, om hur samhället är organiserat och om praktiskt vardagsliv. "Det är reglerat vilka ämnen som ska ingå men det är ingen detaljreglering utan det är upp till varje kommun att bestämma vad man ska prata om", säger Daniel Ramsholm, en av lärarna som håller i samhällsintroduktionen för tolv nya kursdeltagare, alla från Mellanöstern. Listan på vad som ska ingå i undervisningen är lång och innehåller ämnen som brandskydd och sopsortering, rättigheter för HBTQ-personer, demokrati i teori och praktik, lagstiftning om arvsregler, äktenskap, mutor, offentlighet och sekretess, hur man driver företag och hur man söker jobb, allemansrätt och djurskydd etc. Det blir undervisning om svensk geografi och historia och om svenska traditioner, bland annat mat. Alla i gruppen enas om att norrlänningar är galna. Hur kan man äta rutten fisk?

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-09-28
  14. Video

    Friare kan ingen vara : I varje barn ser jag mig själv

    "Vuxennärvaro är det som barnen saknar mest här", säger Safija Imsirovic, och minns sin egen barndom men en ständigt frånvarande far. Det var med en idé och stark vilja som Safija startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Hon såg behovet av skolbarnomsorg i området Augustenborg och rustade upp en mörk källarlokal. Under tio år skötte hon ensam verksamheten på närmast ideell bas. Idag är verksamheten inordnad under stadsdelen Fosies tak och Safija har fått hjälp av en personal. När hon började saknade Safija pedagogisk utbildning men läser idag till förskollärare. Vi följer verksamheten på Gnistan under några dagar. Fritidshemmet har en ekologisk profil där barnen odlar grönsaker och har ett kaninhotell. Vi besöker också tidningen Fritidspedagogens redaktion där chefredaktör Helena Gårdsäter talar om hur fritidspedagogutbildningen utvecklats över tid.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-10-06
  15. Ljud

    Bildningsbyrån - ledarskap : Lära för livet

    Skolan har i uppdrag att förmedla en gemensam värdegrund om alla människors lika värde. Men hur når man dit? Hur kan pedagoger arbeta för att bryta invanda mönster, och hur förmedlar man kunskap till någon som varken kan läsa eller skriva? Vi träffar Lotta Björkman på Rytmus musikgymnasium, Irene Emanuellson på Studieförberedande centrum, och Marie Ahlén på Kärralundsskolan. De har alla olika metoder för att få sina elever att använda värdegrunden i praktiken.

    Källa:

    Taggar:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2010-06-02