Digitaliseringens utmaningar för folkhögskolan

”En lärare kommer inte att bli ersatt av tekniken, men den lärare som inte lär sig använda tekniken kommer att bli ersatt av dem som gör det.”

Cecilia Bjursell, forskare

Cecilia Bjursell, forskare

På folkhögskolornas digitaliseringskonferens den 12 oktober på Hagabergs folkhögskola samlades ett 40-tal deltagare för att lyssna till inspirerande föreläsningar och engagerande, mindre seminarier kring frågor om digitalisering på folkhögskolorna.

Vilka effekter får digitaliseringen i stort och vad har en pedagog att förhålla sig till?

“Nu har digitaliseringen skjutit fart” inledde huvudtalaren forskaren Cecilia Bjursell från Encell – Nationellt centrum för livslångt lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Det har länge pratats om att många av oss kommer att utföra våra arbetsuppgifter på nätet, men det är först nu som det händer. Hon menade att det är den snabba digitaliseringen av nyhetsmedia som ligger bakom. Pedagoger som idag arbetar med digitala verktyg är ändå traditionella i de uppgifter som utförs. Det är samma som förr; föreläsningar och gruppdiskussioner.

Det är läsande och skrivande. Bidrar inte digitaliseringen med något nytt då, frågade Cecilia Bjursell vidare och gav sedan smakprov på vad forskningen erbjuder som svar. Mentorskap, sociala medier, dator en till en eller en till flera mycket har det forskats på.

Deltagare på konferensen

Deltagare på konferensen

Det tydliga resultatet i forskningen är att det inte ger positiv effekt bara för att man tar in tekniken i klassrummet. Om inte digitaliseringen sker pedagogiskt medvetet kan det till och med försämra inlärningen. Men om det görs med insatser för den pedagogiska personalen så digitaliseringen görs med inriktningen på ämnet och hur det bäst kan läras, medvetet och långsiktigt så effektivisera och når längre än de traditionella lärandet.

Vad tillför digitaliserade kunskapsprocesser? När var och hur ska de användas? Det blir en viktig kunskap hos pedagogen. Hur kan man göra det digitala lärande lite bättre:

- Kontexten. Hur används det? Vilket är sammanhanget? När passar det - när blir lärande bättre av att använda digitala verktyg?

- Drivkrafter, vad får människor att vilja delta? Hur kan deltagarnas motivation utvecklas hur kan deras sätt att agera i vardagsliv, samhällsliv, arbetsliv, fortsatta studier och livslångt lärande underlättas och stärkas av digitala metoder.

- Tonen. Inte använda krångliga ord och uttryck som stänger ute istället för att bjuda till att upptäcka nya möjligheter. Det handlar om våra förhållningssätt gentemot förändring och digital utveckling. Vi är alla förebilder på att använda de digitala möjligheterna på positiva sätt och ge redskap för det.

- Nivå på innehåll. I en grupp finns ofta deltagare som behöver stöd utifrån sin förkunskaper och sitt förhållningssätt till hur de lär. Genom de digitala möjligheterna finns möjligheter att lära samma stoff på olika sätt och utifrån olika nivåer. De digitala lärandet ger möjligheter för deltagarna att få föreläsningar att se om och om igen, verktyg att träna grundkunskaper mer statiskt och på så sätt få mer tid i grupp och med lärare för coachning i grundkunskaper utifrån nivå och behov. Digitala metoder kan ge utrymme att istället få mer tid till problemlösning, helhetssyn och fördjupning med lärare och kurskamrater.

Hur används digitala verktyg i lärandet? Läraren bestämmer verktygen och ska tydligt handleda var man söker grundkunskaper. Utan dem kommer deltagaren inte vidare. Det digitala i sig tillför inte mycket nytt. Cecilia Bjursell tog löken som liknelse; lager på lager bygger helheten där tidigare lager (erfarenheter) inte kastas.

EU-kommmissionen har tagit fram en ram för vilka digitala kompetenser som medborgare inom EU bör ha; DigComp 2.0.

Här är de fem förmågor som man lyfter som särskilt värdefulla att utveckla: 1) Information och datakunnighet 2) Kommunikation och samarbete 3) Skapa digitalt innehåll 4) Säkerhet 5) Problemlösning

Dessa kompetenskrav ställer i sin tur höjda krav på pedagoger som ska arbeta med utbildning. I nedanstående figur från World Economic Forum syns de åtta områden med tillhörande underkategorier som föräldrar, lärare och andra med ansvar för ungas “digitala intelligens” bör förbereda sina adepter på.digitalskills

Åtta områden att diskutera ur digitaliseringsperspektiv

Cecilia Bjursell utmanade slutligen folkhögskolorna på att arbeta med dessa frågor på det sätt som folkhögskolan är bra på. Eftermiddagens miniseminarier fördjupade diskussionerna och enigheten var stor bland deltagarna om att nätverkande och fortsatt fortbildning är ett stort behov.

Ulrika Knutsson/Lars-Göran Karlsson