Denna webbplats (folkbildning.net) uppdateras inte längre efter den 30 juni 2019. Befintligt innehåll går dock fortfarande att nå och kan användas i folkhögskolornas verksamhet. För aktuell information kring Sveriges folkhögskolor besök www.sverigesfolkhogskolor.se.

Vilka goda skäl finns det för att starta ett mer flexibelt lärande?

När hindren att studera är för stora kan flexibelt lärande vända på situationen. Kenneth Hermansson, lärare på Birka folkhögskola utanför Östersund, ger argumenten och några exempel på varför det finns skäl för ett mer flexibel lärande.

Vilka goda skäl finns det för att starta ett mer flexibelt lärande?
 
När hindren är för många
Flexibelt lärande är bra för gemensam utveckling och demokrati. Fler människor får möjlighet att genom sitt deltagande göra sin röst hörd. Många kan inte komma till en folkhögskola eller delta i en studiecirkel, eftersom olika fysiska hinder är alltför stora.
Geografiska avstånd, arbets- och familjesituationer, olika former av begränsningar bidrar till att isolera människor och stänga dem utanför det goda gemensamma samtalet. Utanförskapet är inte bara ett glesbygdsproblem utan berör kanske storstaden minst lika mycket. Här kan flexibelt lärande vända på situationen och möjliggöra för många fler att vara delaktiga i lärandet och därigenom få möjlighet att påverka både små och stora sammanhang.
 
Några bra exempel
I den CFL:s rapport 1:2005 NUDU – Goda kombinationer av när och distansmoment i folkhögskolornas kurser som Kiki Bodin och jag skrivit finns en del exempel på hur flexibelt lärande ökar människors möjligheter att lära tillsammans med andra.
 
En Svenska 2-kurs på skolan fick via läraren kontakt med en Nätbildarkurs. Det ledde till att några svenska ungdomar från hela landet mötte en grupp invandrade ungdomar från olika länder och båda grupperna kom att lära sig mycket av varandras situation och kulturer. (NUDU-rapporten s. 49-52)
 
Ett annat exempel är den Elektroniska livlinan (NUDU-rapporten s.53-54) som startade med att en deltagare i en traditionell folkhögskolekurs inte kunde fortsatta kursen på grund av sin graviditet. Men genom att hon fick låna hem en bärbar dator och arbeta med sina studier från hemmet räddades situationen.
Via FirstClass kunde hon vara i ständig kontakt med kurskamraterna och läraren. Utan det flexibla lärandet hade hon tvingats avbryta studierna helt.
 
Några ytterliggare skäl
Sedan finns en rad andra skäl för mer flexibelt lärande. Kombinationen NU- och DU-lärande innebär t ex att såväl de som har lätt att tala som de som har lätt att skriva kommer bättre till sin rätt. NU-situationen gynnar spontanitet medan DU-situationen stimulerar reflektion och eftertanke. Flexibelt lärande kan alltså lyfta fram båda sidorna.
 
Det flexibla lärandet kan dessutom bättre tillvarata människors naturliga livssituation. Lärandet kommer närmare vardagen, arbetet, fritiden, familjen, vännerna. Läs mer om det i Lars-Erik Axelssons rapport: Vi lär där vi lever.

Kenneth Hermansson
Birka folkhögskola