Sökträffar på Folkbildning

Visar 15 av 414 träffar på Folkbildning

Sortera på:
  1. Ljud

    Bildningsbyrån - tänka mot strömmen : Det reflekterande livet

    Filosofen Sokrates sägs ha ställt provocerande frågor till sina medmänniskor i det antika Aten. Frågornas syfte var att inspirera till tankar och reflektioner. Sokrates jämförde sig med en barnmorska, i samtal med andra förlöste han tankar och idéer. I modern tid har Sokrates ifrågasättande samtalssätt blivit en lärometod. På Freinetskolan Mimer är sokratisk samtalskonst en del av undervisningen. Journalisten Natacha López diskuterar det sokratiska samtalet med forskaren Anna Pihlgren och elever från Freinetskolan Mimer.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-27 Skapad:2017-03-15
  2. Ljud

    Barnaministeriet dokumentär : Sexårskören och rädslan

    Att känna rädsla och oro, vara nervös eller få ångest är helt normalt hos både barn och vuxna. Minns du vad du var rädd för när du var liten? Sara, Vester, Linn och Elsa är fyra av nästan 1200 barn från Nacka som i år medverkat i Sexårskören. Temat för föreställningen är rädslor och det har väckt tankar och känslor hos barnen. Vad är barnen rädda för? Och vad har barn varit rädda för genom tiderna?

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2017-04-11
  3. Ljud

    Bildningsbyrån - Kina : Ingen lek i den kinesiska skolan

    Skolan i Kina framhålls ibland som ett föredöme, men pressen på barnen är hård och den lediga tiden ägnas åt att plugga. Linnea Niklasson, som läst kinesiska på universitetet i Peking, berättar hur dagisbarn sitter i lektioner i kinesiska halva dagen och lektioner i engelska den andra halvan. Därtill tillkommer hemläxor. Än värre blir det på högstadiet och gymnasiet. Särskilt om man är enda barnet, då man har hela släktens krav på sig att lyckas. Men hur ser pedagogiken ut? Får man vara kreativ, tänka kritiskt, undersöka, analysera och diskutera? Tore Persson, verksam inom Folkbildningsrådet, tycker att pedagogiken i Kina är densamma som vi hade i Sverige för femtio år sedan. Studenterna Teresa Wang och Sheng Xi vid universitet i Shanghai berättar hur det inte bara räcker med att plugga dagarna i ända. Man behöver även betala stora pengar för att komma in på de rätta skolorna.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2012-09-19
  4. Ljud

    Bildningsbyrån - Kina : Skola i förändring

    Bilden av kinesiska skolelever som hårt drillade, lydiga barn som tidigt får lära sig att inte störa eller ifrågasätta är både rätt och fel. De sliter hårt och är bevisligen duktiga. I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger de kinesiska elitskolorna i topp, medan allt fler elever i Sverige halkar efter. Men samtidigt är missnöjet med den traditionella kinesiska pluggskolan stort. Ibland samlas 60-70 elever runt en enda lärare och undervisningen präglas av att man måste lära sig väldigt mycket fakta utantill. I den nya skolplanen finns en uttalad ambition att lärarrollens dominans ska minska och att eleverna ska bli mer aktiva och delaktiga. Jonathan Jiang Ya Bing, skoldirektör i staden Kunming, besökte Sverige tillsammans med lärare och skolledare 2010. Även om han tycker att svenska elever kanske har lite för stor frihet så hyllar han den svenska skolan.

    Källa:

    Taggar:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2012-09-26
  5. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : Utsikter på skola i Landskrona

    På Dammhagskolan i Landskrona har drygt 95 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska. Här pågår projektet UTSIKTER, där bland annat didaktiker, logopeder, folkhälsoforskare och hjärnforskare kontinuerligt mäter och analyserar elevernas resultat för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. På så sätt kan man ändra och anpassa rutiner och arbetssätt. Det som pågår här är viktigt. En rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, visar att det är få elever som invandrat till Sverige efter skolstartsåldern som lyckas få gymnasiebehörighet. Alarmerande menar forskarna, eftersom skolresultaten ofta är avgörande för hur det går senare i livet. Kulturgeografen Anders Trumberg menar att valfrihetsreformen som genomfördes i början av 1990-talet har fått många både stora och oönskade konsekvenser. Inte minst i skolor som ligger i så kallade svenskglesa och resurssvaga områden.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-11-09
  6. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : Jag ville bli advokat!

    Ända in på 1960-talet var det förbjudet för romer att gå i skolan i Sverige. Nu är en av de viktigaste frågorna för integrationsminister Erik Ullenhag att minska romers utanförskap, och då har skolan en nyckelfunktion. Romernas skolsituation är dock kantad av problem: många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post är en av drivkrafterna bakom Agnesbergs folkhögskola som invigdes 2007 och som är den första romska folkhögskolan i Norden. Här kan vuxna romer läsa in både grundskolan och gymnasiet. Tereza Eriksson är kulturtolk på skolan. Både Tereza och Soraya kallar sig romaniaktivister och har en stark vilja att arbeta för romers rättigheter. Sorayas mamma Ingrid blev tvångsaborterad och tvångssteriliserad på 1970-talet. Terezas skoltid var svår, med trakasserier och utanförskap. Till slut hoppade hon av skolan, men skammen över att inte ha en utbildning fick henne att till slut läsa in grundskolan på komvux och utbilda sig till lärarassistent för romska barn.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-11-16
  7. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : Språket som dörröppnare

    Kunskaper i svenska språket ses som centrala för en persons möjligheter att bli delaktig i samhället. Svenska ska man lära sig via sfi, svenska för invandrare, som är en egen skolform som funnits sedan 1965. Det är kommunerna som har ansvar för undervisningens kvalitet och ända sedan starten har skolformen diskuterats. Skolinspektionens senaste rapport visar på goda exempel men verksamheten överlag kritiseras för dålig individanpassning, otydliga kunskapsmål och bristfällig uppföljning av elever. Nyamko Sabuni, biträdande skolminister och ansvarig för sfi, är i färd med att förändra utbildningen. Så som sfi är organiserat idag fungerar den som en inlåsning där elever sitter flera år med en låg genomströmning, säger hon. Noor Durman har läst sfi i Göteborg i snart ett år. Hennes mål är att utbilda sig till förskollärare. Noor är nöjd med sin utbildning och riktar sin energi mot att lära sig svenska så snabbt hon kan. Hon tycker att någon slags tidsbegränsning skulle vara bra; många hon träffar har läst sfi väldigt länge. Lars Lindkvist som är lärare på Sveas menar att förslaget på en tvåårsgräns ligger helt i linje med den bonus som regeringen infört för den som läser klart sfi i snabb takt. Han säger att sådana åtgärder, plus ökade krav på att nyanlända samtidigt ska vara inskrivna på och ha kontakt med arbetsförmedlingen, håller på att stressa sönder hans elever. Och det är svårt att lära en stressad elev svenska.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-09-14
  8. Ljud

    Bildningsbyrån - integration : SO för nyanlända

    År 2010 beslutade regeringen att alla som kommer till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar ska få 60 timmar samhällsorientering. Målet att deltagarna ska utveckla kunskap om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om den enskildes rättigheter och skyldigheter, om hur samhället är organiserat och om praktiskt vardagsliv. "Det är reglerat vilka ämnen som ska ingå men det är ingen detaljreglering utan det är upp till varje kommun att bestämma vad man ska prata om", säger Daniel Ramsholm, en av lärarna som håller i samhällsintroduktionen för tolv nya kursdeltagare, alla från Mellanöstern. Listan på vad som ska ingå i undervisningen är lång och innehåller ämnen som brandskydd och sopsortering, rättigheter för HBTQ-personer, demokrati i teori och praktik, lagstiftning om arvsregler, äktenskap, mutor, offentlighet och sekretess, hur man driver företag och hur man söker jobb, allemansrätt och djurskydd etc. Det blir undervisning om svensk geografi och historia och om svenska traditioner, bland annat mat. Alla i gruppen enas om att norrlänningar är galna. Hur kan man äta rutten fisk?

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2011-09-28
  9. Ljud

    Bildningsbyrån - ledarskap : Lära för livet

    Skolan har i uppdrag att förmedla en gemensam värdegrund om alla människors lika värde. Men hur når man dit? Hur kan pedagoger arbeta för att bryta invanda mönster, och hur förmedlar man kunskap till någon som varken kan läsa eller skriva? Vi träffar Lotta Björkman på Rytmus musikgymnasium, Irene Emanuellson på Studieförberedande centrum, och Marie Ahlén på Kärralundsskolan. De har alla olika metoder för att få sina elever att använda värdegrunden i praktiken.

    Källa:

    Taggar:

    Uppdaterad:2017-06-21 Skapad:2010-06-02
  10. Ljud

    Skolministeriet : Bildning 2.0

    Vilken plats har den klassiska bildningen i en tid när arbetsmarknaden kräver spetskompetens och konsumtionen av kultur och medier individualiseras? Är bildningsbegreppets innebörd konstant eller behöver det uppdateras i takt med att samhället förändras? Vi träffar tre personer med tankar om bildning i vår tid: filosofiprofessorn Sharon Rider, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars och Macarena de la Cerda från föreningen Megafonen.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-17 Skapad:2017-02-03
  11. Ljud

    Skolministeriet : Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

    Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-16 Skapad:2017-06-16
  12. Ljud

    Skolministeriet : Deras separatistiska förening stoppades av skolan

    Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-09 Skapad:2017-06-09
  13. Ljud

    Barnaministeriet dokumentär : Fartdåren från Öjebyn

    Ungefär var femte elev hoppar av gymnasiet. Sjuttonåriga Riwer från Öjebyn utanför Piteå valde att avsluta sina studier. Det blev för mycket för honom och nu letar han efter något annat att göra. Samtidigt som hans kompisar är i skolan är han ute och åker moppe eller tittar på tv-serier. Men Riwer har större planer än så. I väntan på livet fyller han sin vardag med att mecka och drömma om sin EPA-traktor.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-06 Skapad:2017-06-06
  14. Ljud

    Skolministeriet : Varför polisanmäler skolan barn?

    Annelies son gick i fyran när han blev polisanmäld av rektorn på sin skola. Han hade slagit en lärare och anmäldes för misshandel. Polisen gjorde ingenting åt anmälan eftersom en tioåring inte är straffmyndig. Ingen vet hur vanligt det är att skolor polisanmäler elever. Det saknas riktlinjer på nationell nivå för hur skolor ska förhålla sig till att göra polissak av det som händer i skolan. Forskaren Anne-Lie Vainik har intervjuat rektorer som anmält elever och hon ser att deras resonemang om nyttan med polisanmälningar skiljer sig stort åt.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-06-02 Skapad:2017-06-02
  15. Ljud

    Skolministeriet : Skolsegregation, konkurrens och lottning i USA

    Skolsystemet i USA:s huvudstad Washington D.C. har vissa likheter med det svenska. Dessutom har skolorna liknande utmaningar, även om problemen med segregation i USA går längre tillbaka och har en egen historik. Vi hör vad föräldrar och elever i Washington tänker om skolsegregation, friskolornas roll och om vilket urvalssystem som egentligen är mest rättvist - lottning, kötid eller närhetsprincip. Det här är frågor som debatteras intensivt i USA, precis som i Sverige.

    Källa:

    Uppdaterad:2017-05-25 Skapad:2017-05-26