Har nya aspekter tillförts genom arbetet med våra kurshemsidor?
En nyhet är webbskaparprogrammet Rapid Web Design.
För det första imponeras jag över att alla kursdeltagare med hjälp av detta relativt enkla program skapat så fina kurshemsidor. Visst kan man se kvalitativa variationer, men jag anser att samtliga sidor är förtjänstfulla och har stora möjligheter att fylla en viktig funktion inom respektive kurs. Oavsett om kursen/cirkeln arrangeras av komvux, folkhögskola eller studieförbund. Ett och annat strul med programmet har vi väl alla råkat ut för, men i stort verkar samtliga hinder ha besegrats. Det betyder, i min tolkning, att genom RWD har många kursledare inom det flexibla området fått ett relativt enkelt och användbart redskap till sina kurser.
För det andra drar jag slutsatsen att inte bara kursledaren utan även kursdeltagarna med hjälp av detta redskap kan forma enkla och attraktiva webbsidor inom ramen för sin kurs. Man kanske kan tänka sig att diverse redovisningar sker via webbsidor på Folkbildningsnätet. Det är måhända inte tillämpligt i kortare distanskurser. Men i längre kurser där det finns visst utrymme för att träna RWD borde det inte vara en omöjlighet. Varje användare har ju ett utrymme om 20 MB på Folkbildningsnätet och då ryms även en hel del bilder. (Personal på folkhögskolor och i studieförbund har 50 MB.)
Men det är viktigt att poängtera att webbsidor inte får betraktas som statiska och slutgiltiga. De bör vara föränderliga och även påverkbara från kursdeltagarnas sida. Om det aldrig märks att deltagarnas synpunkter och diskussioner har något inflytande över kursens webbsidor kan man kanske ifrågasätta den folkbildande förankringen.
Mitt resonemang förutsätter att det finns en tydlig koppling mellan kursmaterialet på Webben och en levande kommunikation via FirstClass. Det innebär att webbmaterialet bör vara lockande, uppmuntrande och stimulerande. Så att deltagarna helt enkelt inte kan låta bli att kommentera och diskutera det!
Här vill jag ta ett exempel utifrån de tre mattesajterna: Trots mitt humanistiska förflutna lockar de mig ut på en matematisk upptäcktsresa. Ta till exempel Hans försåtliga labyrint som nu fått mig att räkna trianglar i stället för får då jag ej kunnat somna. Om jag bara haft feministisk läggning i tillräckligt hög frekvens lyckades jag säkert platsa i Gudruns Damorkester. (Problemskaparen har väl likt Kurt Olsson viss göteborgsk anknytning;-)
Särskilt kul att problemet formulerats i bild!
Och här kommer jag in på nästa ämne – Bilder. Bäva månde guru Nielsen ;-)
|
