Fritidsaktiviteter under mina skolår

Vintertid gällde skidåkning och skridskoåkning. Vi åkte ofta skidor bort till Hallstabackarna, strax bortom transformatorstationen i Hörnefors. Där tävlade vi i backåkning och var det en fin vinterdag brukade mamma skicka med varm choklad och smörgås, som vi fick mumsa på. Idag är backarna inte så stora och det mesta är igenvuxet med sly. Skridskobanan var också ett populärt tillhåll, där vi tränade på att göra ”åttor” och andra konster, eller så åkte vi skridskor på Hörneån eller ute i Gråbolandsviken.

Höst och vår blev det många lekar, typ rymmare och fasttagare, och ”spinkning” och annat spännande. Vi var ett stort gäng med ungar i olika åldrar, som samlades på Kempetorget  i samhället om kvällarna. Därifrån gjorde vi våra utfärder på diverse upptåg. En av grabbarna i vårt gäng, Mats, bodde alldeles vid torget och hans pappa hade taxi- och bussrörelse. När det blev riktigt kallt på vintrarna, fick vi sitta i pappans buss och värma oss. Vi tyckte förstås att Mats pappa var jättesnäll och den familjen behövde aldrig uppleva våra busstreck under vinterkvällarna.

Några roliga nöjen var också att ”hartsa” under fönstren hos folk när det började mörkna om höstarna och även att palla äpplen. Det var spännande att smyga runt i mörkret och vi hade turen att klara oss ifrån arga husägare, som ibland jagade oss efter gatorna.

Jag minns speciellt ett tillfälle med äppelknyckning. Vi var fyra ungdomar som samlades den kvällen för att göra en räd mot ett speciellt äppelträd hos gamle gubben Abrahamsson. Längst upp i detta träd fanns stora, fina äpplen. På den tiden var jag mycket vig, så jag klättrade upp i trädet och skulle precis börja kasta ned äpplen till mina tre kompisar, när Abrahamsson kom ut ur huset. Han jagade mina kompisar, som sprang för allt vad tygen höll. Och jag satt däruppe i trädet med hjärtat i halsgropen och väntade på min tur att bli bannad av gubben. Men han hade inte sett mig däruppe i mörkret, så jag klarade mig den gången. Innan jag klättrade ner plockade jag på mig några stora fina äpplen, som vi alla fyra fick att mumsa på den kvällen.

Våra föräldrar hade från skolan fått rekommendation om lämpliga tider när vi skulle vara inne på kvällarna (olika tider beroende på vilken klass vi gick i), och dessa tider hölls strikt av alla föräldrar, så det föll sig naturligt att pallra sig hem i rätt tid, då alla andra gjorde likadant. Dessa kvällstider hölls under hela grundskoletiden för min del.

Sommarloven var långa och sköna med lek, bad, simundervisning i havet, slåtter (=höskörd) hos farmor och farfar och semestrar med mina föräldrar.
Under slåttern hos farfars fick vi barn kratta diken och trampa ihop hö i ladorna och vid fikadags pinnade vi upp till farmor för att hämta kaffe och smörgås och några kannor med svagdricka till våra fäder. Hade vi tur och hade jobbat bra fick vi en slant av farfar. Det kändes väldigt speciellt att ha tjänat sina egna pengar. Jag var inte så gammal, så det var nog mina första egna intjänade pengar.

Vi brukade på semestern åka ut och tälta tillsammans med Rune (pappas bror) och hans familj. Vi hade inte mycket pengar, så mamma lagade mat för en vecka som vi skuffade in i bilen tillsammans med annan packning.
Ofta åkte vi norrut, då fäderna alltid önskade sig det, och vi slogs med mygg denna vecka varje år. Idag känns det som ett roligt minne, men då var det inte så roligt, främst då jag började komma upp i tonåren.

Faktiskt hände det också några somrar att vi åkte till Dalarna. Det var nog det längsta söderut som fäderna kunde sträcka sig att åka. Där spände vi upp våra tält och tvättlinor kors och tvärs för att torka kläder på när vi badat. Bilder från den tiden ser ut som rena Taikonlägret, men roligt hade vi, när vi fick se något annat än norrlands granar och tallar och äta mackor utan mygg på.

När jag så kom upp i tonåren och började arbeta under sommarloven, blev mina sköna, långa sommarlov ett minne blott, men ett mycket fint minne. Idag vid 60 års ålder säkert ett vackrare minne än tidigare under mitt liv.