TÖI:s basordlista

Hur ett sjukhus fungerar

Den vård man ger på ett sjukhus kallas för slutenvård. En mängd olika verksamheter bedrivs på våra sjukhus. Det finns olika specialistmottagningar som ibland är kopplade till vårdavdelningar. Det kan vara så att vissa mottagningar inte har inneliggande vård utan bara bedriver mottagningsverksamhet, vilket beror på hur stort sjukhus det är.

Sjukhusen är ofta indelade i enheter. För det mesta benämns klinikerna med utgångspunkt från de olika medicinska specialiteterna. Dessa står som regel under ledning av en verksamhetschef, som ofta benämns klinikchef. Ibland kan specialistkliniker slås samman till större enheter under en verksamhetschef. Nedanstående schema visar hur ett regionsjukhus kan vara organiserat:

Mottagningsverksamhet
När man kommer till ett sjukhus kan det vara svårt att veta vart man ska gå eller var man söker för sina besvär. Några exempel på specialistmottagningar som brukar finnas på de flesta sjukhus är: barnmottagning, öron-, näsa- och halsmottagning, ögonmottagning, medicinmottagning, kirurgmottagning, hudmottagning, urologmottagning, gynekologmottagning och infektionsmottagning.

Vårdavdelningar
Vårdavdelningar finns för utredningar och vård av patienter som av olika anledningar inte kan skötas på mottagningar. Ibland kan hälsotillståndet kräva vård inom slutenvården. Det kan handla om mer omfattande undersökningar och behandlingar som kräver en kontinuerlig övervakning av sjukvårdspersonal. Tendensen inom sjukvården har ändå varit att slutenvårdsplatserna minskar och bedrivs som dagverksamhet. Den tekniska utvecklingen har bidragit till att göra detta möjligt. Exempelvis är det många operationer som förut krävde lång sjukhusvård som nu kan ske på dagkirurgisk avdelning. Till dagoperationsavdelningen kommer man och får förberedelser till operationen, opereras och övervakas några timmar för att därefter kunna åka hem under samma dygn.

Servicefunktioner
För att patienten ska få rätt behandling för sina besvär måste en läkare kunna ställa diagnos. Till detta krävs olika servicefunktioner. Exempel på det är kliniskt kemiska laboratorier, kliniskt fysiologiska laboratorier och röntgen. När en diagnos är ställd kan det även behövas specifika behandlingar som komplement till den medicinska eller kirurgiska behandlingen. Till hjälp finns då sjukgymnaster, arbetsterapeuter, fotvårdsspecialister, logoped, ortoptist och audionom. Det finns också sjuksköterskor med specialistutbildningar som ger råd, stöd och behandling till patienter.

Andra funktioner på sjukhus är städavdelning, kök, sekreterare på enheterna (ibland en egen avdelning), apotekare, kurator, präst och bibliotekarie. Det finns ofta en medicinteknisk avdelning som har fått en allt större betydelse med den ökade tekniska utvecklingen. Förutom detta finns även en administrativ avdelning som hjälp både för patienter och personal.

Vid akut sjukdomsfall
Akutmottagningen är den instans som man först möter vid akuta sjukdomstillbud. Till akutmottagningen kan man komma med ambulans eller annan transport, där möts man av sjuksköterska, undersköterska och läkare. En första bedömning görs av de akuta besvärens art och samlar in nödvändiga uppgifter samt tidigare sjukhistoria. Beroende på besvärens art kan olika medicinska undersökningar genomföras som till exempel blodtrycksmätning, blodprovstagning, temperaturmätning mm och ibland kompletterande undersökningar som läkare ordinerat. Resultaten presenteras för läkare som gör en bedömning, ordinerar medicinska åtgärder samt om och var patienten ska läggas in.

Vid svåra sjukdomsfall överförs patienten till en intensivvårdavdelning, där det finns personal och kvalificerad medicinsk utrustning för övervakning av den akuta sjukdomssituationen. Det kan röra sig om trafikolyckor, akuta kirurgiska operationsfall, eller svåra infektioner. Ofta finns en uppvakningsavdelning kopplad till intensivvårdavdelningen. Där övervakas patienter efter nedsövning i samband med olika operativa ingrepp.

Är sjukdomen mindre allvarlig lotsas man från akutmottagningen till annan vårdavdelning. Exempel på det är medicinavdelning, kirurgavdelning, lungavdelning, urologavdelning, infektionsavdelning eller hjärtintensivvårdavdelning (HIA). Läkarens första bedömning av sjukdomens art avgör vilken klinik och avdelning patienten hamnar på.

Källa: Boken ”Yrkesansvar” av Ulf H Fröberg. Institutet för medicinsk rätt AB.

Upp