Introduktion i psykiatri
för tolkar
- Psykologi och psykiatri
- Särskilda personalgrupper
- Kriser
- Psykiska störningar och sjukdomar
- Neurologiska funktionsstörningar
- Psykosomatiska sjukdomar
- Psykiatrisk vård och behandling
- Lagstiftning och psykiatri
- Tolkens roll
- Länkar
- Instuderingsfrågor
- Terminologi
Psykosomatiska sjukdomar
Man brukar skilja mellan psykosomatiska reaktioner och psykosomatiska sjukdomar. Psykosomatiska reaktioner är tillfälliga fysiologiska förändringar i sådana kroppsliga organ som vi normalt inte kan påverka medvetet. När ett organ som reagerat med psykosomatiska reaktioner också skadas, kan man tala om psykosomatisk sjukdom. För att en psykosomatisk sjukdom skall uppstå krävs:
- en upplevelse av hot eller hopplöshet, orsakad av en yttre belastning eller en inre psykisk problematik
- kroppsliga reaktioner som spända muskler, hjärtklappning eller förhöjt blodtryck
- en speciell känslighet i det organ som reagerar med den psykiska påfrestningen
Det är framförallt två typer av psykiska känslolägen som kan leda till psykosomatiska sjukdomar. Den första är aggressivitet och frustration och den andra är hopplöshet och hjälplöshet. En funktion i människokroppen som alltid medverkar vid psykosomatiska sjukdomar är det hormonella systemet. Vid psykisk stress utsöndras stresshormoner som cortisol och noradrenalin, som i sin tur påverkar andra organ i kroppen.
Tidigare har man försökt se samband mellan psykiska faktorer och olika sjukdomar. Idag vet man att alla kroppens friska och sjuka funktioner påverkas av och påverkar de psykiska funktionerna. I vissa fall kan man se väldigt tydliga samband, men i andra fall är det otydligare samband.
Man kan säga att psykiska faktorer påverkar när och hur och hur länge man blir sjuk. Även om vissa sjukdomar inte orsakas av psykiska faktorer kan de psykiska faktorerna bli avgörande för hur sjukdomen sedan utvecklas.
Kroppens immunförsvar påverkas av psykiska faktorer och därmed mottagligheten för en mängd olika infektioner och sjukdomar.
Blodfetthalten påverkas, med konsekvenser i form av påverkan på hjärta och blodkärl. Förhöjt blodtryck, kärlkramp och hjärtinfarkt är sjukdomar med tydliga psykosomatiska inslag.
Muskelvärk, besvär i rörelseapparaten och spänningshuvudvärk kan bli resultatet av långvarig hög muskelspänning i samband med psykisk stress.
Yrsel, migrän, astma och eksem är exempel på symtom och sjukdomar som påverkas av psykiska faktorer.
Förmåga till sårläkning och koagulation påverkas också vilket får konsekvenser för hur snabbt man tillfrisknar efter en skada.
Cancersjukdom anses av många forskare föregås av att den sjuke drabbas av känslor av hjälplöshet eller hopplöshet. Tillfrisknandet efter en cancersjukdom påverkas av immunförsvaret som i sin tur påverkas av psykiska faktorer.
Man har påvisat tydliga samband mellan psykiska faktorer och reaktioner i tarmslemhinnan hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit eller mobus Chron.
En av de sjukdomar som oftast sammankopplas med psykiska faktorer är magsår. Man har visat att utsöndringen av saltsyra ökar vid psykisk stress. Människor som är benägna att reagera med förhöjd saltsyraproduktion riskerar att utveckla magsår. Dessutom har man funnit att en speciell bakterie medverkar till att patienten får magsår.
Förlust av närstående, migration, krig, förföljelse och tortyr kan medföra psykosomatiska sjukdomar, liksom relationsproblem i familjen och arbetsnarkomani, så kallade Typ A- människor.
Idag anser man att många sjukdomar har en multifaktoriell genes. Det betyder att det finns många orsaker till sjukdomen. Ofta en kombination mellan arv, yttre miljö och psykiska faktorer.
Upp
