Sjukvårdstolkning

TÖI:s basordlista

Neurologiska funktionsstörningar

Det är praktiskt lämpligt att särskilja neurologiska funktionsstörningar från andra psykiska sjukdomar och störningar, eftersom dessa störningar anses ha genetiska eller biologiska orsaker och eftersom de ofta kräver en speciell behandling.

Man brukar tala om autismspektrumstörningar där autistiskt syndrom representerar en svårare form, ofta förknippad med begåvningshandikapp. Aspergers syndrom är en lindrigare variant, i allmänhet utan samtidigt begåvningshandikapp.

De centrala symtomen vid alla autismspektrumstörningar är:

stora svårigheter med ömsesidig social interaktion och svårigheter att föreställa sig att andra människor har egna tankar och känslor
stora svårigheter med ömsesidig kommunikation omfattande såväl talspråkliga, som andra former av kommunikation
stark begränsning i beteendet med inskränkningar av fantasi och lek och ett smalt intresseregister

I de svåraste och mest typiska fallen blir diagnosen autistiskt syndrom. I de med lindrigare symtom kan diagnosen bli Aspergers syndrom, autistiska drag eller annan autismliknande störning. I den amerikanska litteraturen används ofta begreppet ”genomgripande störning i utvecklingen” för att avgränsa hela gruppen av autismspektrumstörningar, men denna term har inte vunnit gehör i Norden.

Autism kommer från grekiskans autos som betyder själv och det syftar till den självupptagenhet som en person med autismdiagnos har. Med syndrom menas ett antal symtom som uppträder tillsammans med tillräcklig regelbundenhet för att man skall kunna tala om ett specifikt sjukligt tillstånd.

Cirka hälften av individer med autismdiagnos saknar talat språk eller har ekotal av olika slag och grad. Ekotal innebär att man upprepar orden utan att förstå innebörden. Vid Aspergers syndrom visar sig ofta ett överformaliserat, pedantiskt talspråk, avvikande kroppsspråk och nedsatt förståelse av enstaka ord och skrivet språk.

Vid autism tar sig den begränsade beteenderepertoaren ofta uttryck i begränsade motoriska handlingar såsom handviftningar, kroppsgungningar och ett monomant följande av vissa rutiner eller ritualer. Vid Aspergers syndrom märks detta problem kanske mest som ett monomant uppgående i något eller några få intressen, som i allmänhet bygger på någon form av utantill-kunskap.

Autism och autismliknande tillstånd orsakas inte av att föräldrarna tar hand om sina barn på ett annorlunda eller felaktigt sätt.

En tredjedel av alla med autism har epilepsi och tre fjärdedelar har samtidigt begåvningshandikapp. Vid så kallad högfungerande autism kan begåvningen vara normal om också mycket ojämn. Vid Aspergers syndrom är begåvningen ibland extremt hög.

Ingen medicin kan i dag bota autism. Individuellt anpassad speciell pedagogik och olika former av beteendemodifierande åtgärder har visat sig vara bra, eller mycket bra, när det gäller att minska svårigheter som sammanhänger med det begränsade beteendet eller de begränsade intressena samt för att förbättra kommunikation och social interaktion.

Ingen känd pedagogisk eller beteendemodifierande behandling har visat sig kunna påverka begåvningsnivån i positiv riktning. Med lämpliga åtgärder kan dock såväl barn som familj få ett gott liv. En förutsättning för optimal hjälp är ett individuellt omhändertagande av grupper av professionella med stora kunskaper om autismspektrumstörningar, deras orsaker, diagnos och lämpliga åtgärder/omhändertagandeformer. Detta tillsammans med respekt för att människor med autism har funktionsstörningar som man inte kan bortse från.

Exempel på andra autismspektrumsstörningar är Tourettes syndrom och Retts syndrom. Även DAMP räknas av vissa som autismspektrumsstörning.

Upp