- Energi och näringsbehov
- Kolhydrater
- Fett
- Protein
- Kostfibrer
- Vitaminer
- Vatten
- Mineraler
- Allergi
- Celiaki
- Laktosintolerans
- Vad gör en dietist
- Länkar
- Instuderingsfrågor
- Terminologi
Introduktion i
psykiatri för tolkar
Allergi
Mat måste vi äta för att leva och må bra. Varje dag äter vi upp emot två kilo livsmedel. Dessa innehåller olika näringsämnen, t ex protein och fett, men också ämnen som har toxisk eller farmakologisk effekt. Under årtusenden har människan lärt sig vilken mat som är giftig och vilken som går att äta. Ändå händer det att vissa människor utvecklar reaktioner mot den mat och i de mängder som de flesta av oss äter och tål. Detta kallar vi matöverkänslighet och innefattar såväl allergiska som icke-allergiska reaktioner. Ämnesområdet är svåravgränsat och svårdefinierat. Gränsen mellan rent allergiska reaktioner, intoleranser och överkänslighetsreaktioner är flytande. Personer med allergi mot ett ämne är ofta överkänsliga även mot andra ämnen.
Med allergi menar man en reaktion med en bakomvarande immunologisk mekanism. Störst betydelse i livsmedelssammanhang har den igE-medierade eller atopiska allergin. Vid vissa icke allergiska överkänslighetsreaktioner känner man inte den bakomvarande mekanismen, utan klassificerar reaktionerna som ospecifik, biokemisk intolerans. Hit räknas reaktioner mot tillsatser. Intolerans omfattar även enzymdefekter som vid laktasbrist (laktosintolerans). Sjukdomen celiaki (glutenintolerans) beror sannolikt på en immunologisk reaktion och man kan påvisa förhöjda halter av vissa andra antikroppar än IgE.
Då man är matallergisk, kan allergiska symtom komma från praktiskt taget alla delar av kroppen. Vanligast är symtom från mag-tarmkanalen, huden och luftvägarna. Matallergi kan även utlösa en systemisk allmän reaktion, s k anafylaktisk eller allergisk chock. Detta tillstånd är livshotande och kan leda till döden om personen inte omedelbart kommer under läkarvård.
Källa: Livsmedelsverket, www.slv.se
