Sjukvårdstolkning

TÖI:s basordlista

Sjukdomars uppkomst och orsaker

Yttre och inre sjukdomsorsaker
Många olika faktorer kan samverka vid uppkomst av sjukdom. Vanligen skiljer man mellan yttre och inre sjukdomsorsaker.Till de faktorer som kan påverka individens hälsotillstånd hör både inre och yttre sjukdomsorsaker.

Inre sjukdomsorsaker
Exempel på inre sjukdomsorsaker är en ärftlig disposition (mottaglighet) att få sjukdomen. Anlagen finns hos föräldrarna och ärvs av barnen. Ett exempel på detta är Huntingtons Chorea (s.k. Danssjuka). Man kan ärva en viss överkänslighet för vissa saker och därmed lättare få t.ex. allergier. Man säger då att man är disponerad för dessa sjukdomar.

En annan inre sjukdomsorsak är störd ärftlighetsmekanism. Då har föräldrarna inga anlag för sjukdomen men det uppstår ett fel vid befruktningen eller under fosterutvecklingen. Exempel på sådant är t.ex. Downs syndrom (Mongolism = utvecklingsstörning).

Resistens
Resistens mot en sjukdom innebär att individen inte är mottaglig för sjukdomen ifråga. Denna resistens kan man ha ärftligt eller fått t.ex. genom vaccination
(polio-, rödahundvaccination etc.).

Patologi
Människan är utrustad med en rad skyddsmekanismer som gör att skadlig inverkan från omgivningen motverkas. Huden är ett exempel på ett sådant skydd. Så länge huden är hel och oskadad utövar den ett skydd mot bakterier. När sjukdomsalstrarna i vår omgivning är starkare än skyddet uppstår sjukdom. Organismen orkar då inte längre upprätthålla sitt jämviktsläge. Läran om sjukdomar kallas patologi.

Yttre sjukdomsorsaker
Yttre våld eller trauman är den vanligaste yttre sjukdomsorsaken. Skadorna kan variera från små hudskador till mera omfattande skelett- och mjukdelsskador. Värme och köld kan ge upphov till lokala skador men även skador i större omfattning som påverkar olika organ som hjärna, hjärta och njurar. Felaktigt sammansatt kost eller en otillräcklig mängd näringsämnen orsakar en lång rad sjukdomstillstånd.

Olika gifter som tobak, alkohol, narkotika, överdoserade läkemedel, miljögifter och luftföroreningar kan få allvarliga konsekvenser för människans välbefinnande.

Symtom
De flesta sjukdomar ger sig till känna genom sjukdomstecken s.k. symtom. Hos barn är symtom ofta mycket uttalade. Barn får t.ex. lätt hög feber. Hos äldre är det motsatt förhållande, även diffusa, knappt märkbara symtom kan vara tecken på allvarlig sjukdom. Ofta uppträder symtom på flera sjukdomar samtidigt förutom de s.k. normala åldersförändringarna.

Subjektiva symtom
Subjektiva symtom är sådana som den sjuke själv upplever men som inte direkt kan iakttas eller mätas. Stickningar, krypningar, trötthet, ångest och smärta är exempel på subjektiva symtom. Ibland kan patientens utseende t.ex. blekhet eller beteende som oro, lättretlighet ge vägledning för iakttagaren att ett subjektivt symtom föreligger.

Objektiva symtom
Objektiva symtom går att iaktta eller mäta. Hud- och färgförändringar liksom förekomst av diarréer och kräkningar är direkt iakttagbara.

Källa: Nationellt centrum för flexibelt lärande.

Upp