Projektet Folkbildarminnen startade våren 1996 Föreningen för folkbildningsforskning och Mimer bildade en gemensam arbetsgrupp med uppgift att plandera och leda arbetet. Projektet har finansierats från i första hand Stockholms arbetarinstitutsförening.
Syftet med projektet har varit att studera folkbildningens roll i samhällsförändringen. Intresset har främst riktats mot det moderna samhällets framväxt under perioden 1930 - 1960. Folkbildningsarbetet har under perioden fungerat som folkupplysare, som politisk tankesmedja, som bas för medborgerlig bildning och inte minst genom sitt bidrag till att bredda kulturbegreppet.
Folkbildningsorganisationernas insatser framträder i historiska dokument och speglas i samtida litteratur och konst. Det kan också avläsas genom att människor som följde utvecklingen och deltog i förändringsarbetet systematiskt intervjuas.
Projekt Folkbildarminnnen har eftersträvat att medverka till och stimulera andra i arbetet med att dokumentera folkbildningen under den aktuella perioden. Arbetet inom projektet har i hög grad byggt på det personliga. Intervjuer med folkbildare i centrala positioner har genomförts och dokumenterats, man har stimulerat till nedteckning av personliga minnen. Vidare har uppgifter om befintligt arkivmaterial hos studieförbund, folkhögskolor och länsbildningsförbund samlats in.
Inom ramen för projektet har regionala och lokala aktiveteter i samma syfte genomförts. Det har framför allt kunnat ske genom att några länsbildningsförbund varit aktiva inom projektet.
Projekt Folkbildarminnen avslutades under 2003. Skriften Folkbildarminnen - en inspirationsskrift låg klar i september. I maj genomfördes ett seminarium då en arbetsversion av skriften behandlades.
Se vidare under Skrifter.
För uppföljning av projektet har föreningens styrelse utsett ett veteranutskott.
En förutsättning för arbetet med folkbildarminnen är att folkbildningens arkivmaterial tastillvara på ett bra sätt.