Vi har ambitionen att på denna sida informera om anslag till folkbildningsforskning. Forskningsprojekt som beviljats anslag kommer att presenteras i den takt som vi får kännedom om dem.
I e-postinfo 2008-07-15 informerades om Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) utlysning av 5,6 miljoner kronor till postdoktorala forskningsprojekt om civilsamhället från och med den 1 januari 2009. Programmet riktar sig till yngre forskare, som avlagt doktorsexamen år 2003 och senare. Det finansieras av RJ, i samverkan med Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, och avser forskningsbidrag under två år. Beredningsarbetet av de drygt femtio kvalificerade ansökningarna är klart och anslag fördelade till fyra yngre forskare. Följande forskare har fått anslag för åren 2009-2010:
Ekonomi doktor Johan Hvenmark, Handelshögskolan i Stockholm, 1,5 milj. kr för projektet I gränslandet mellan näringsliv och civilsamhälle - om användandet av managementmodeller i svenska ideella organisationer.
Filosofie doktor Marta Reuter, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, 1,5 milj. kr för projektet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället.
Filosofie doktor Catarina Lundström, Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet, Östersund, 1,5 milj. kr till projektet Välfärd och kulturell kolonialism.
Filosofie doktor Anders Sjögren, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 1,1 milj. kr till projektet Tillhörighetens och utanförskapets politik: Landrättigheter, medborgarskap och civilsamhället i Kenya och Uganda.
Information: Forskningsdirektör Mats Rolén, tel. 08-506 264 17, mats.rolen@rj.se http://www.rj.se/1/233/var/newsID/109
2008-12-11
I riksdagens beslut om budget för 2007 tillfördes folkbildningsforskningen 5 miljoner kronor. Medlen fördelas av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Kommittén fördelade i maj medel till följande tre projekt.
Örebro universitet. Professor Bernt Gustavsson
Sedan länge antas folkbildning ge värdefulla bidrag till samhället. Vari detta värde består har inte närmare undersökts. Detta projekt avser att studera vilka mekanismer i folkbildande verksamhet som kan antas generera nytta för medborgare och samhälle. Avsikten är att i mindre skala undersöka förhållandena i en kommun, med god anslagsgivning och där man kan se resultaten av verksamheten.
I studien analyseras nyttan med hjälp av fyra olika former av kapital:
Empiriska undersökningar av hur de olika formerna av kapital genereras och vilka mekanismer som åstadkommer det ska ge kunskap om folkbildningens samhälleliga betydelse och nytta. Den ekonomiska omsättningen i form av de satsningar som stat, kommun och landsting gör kan sättas i relation till denna nytta.
Linköpings universitet. Professor Staffan Larsson
Inom folkbildningen finns en tradition att, i studiecirklar och på folkhögskolor, mobilisera människor för att förbättra sina villkor. Projektet avser att i tre delstudier studera och utveckla didaktiska verktyg för sådana mobiliseringsprocesser. Ett skäl för forskning om didaktiska frågor är att kraven på forskningsförankring riskerar att tränga ut en erfarenhetsbaserad kunskap om didaktik. I projektet ingår tre delstudier:
Didaktisk design analyseras och omformuleras i samtliga fall tillsammans med praktiker i en "didaktisk verkstad". I denna omsätts teori och empirisk tolkning av tidigare forskning till en en praktisk design som deltagande praktiker blir ansvariga för att genomföra. Forskningen skall ge ett kunskapstillskott till den internationella forskningen på området men också föras ut till verksamma folkbildare.
Ersta Sköndal högskola. Professor Lars Svedberg
Folkbildningen kan förstås som en del av det civila samhälle där ideella organisationer, föreningar och folkrörelser verkar. Studieförbunden, deras medlemsorganisationer och verksamhet erbjuder offentligheter där människor kan mötas samtala och agera. Den frivilliga karaktären har påverkats genom den reglering som följt med offentligt stöd till verksamheten och av man i växande grad kommit att konkurrera på en växande marknad. Ett antagande är att civilsamhällets karakteristika är mer framträdande på lokal verksamhetsnivå än på förbundsnivå.
Denna studie vill pröva i vilken grad studieförbunden är en del av det civila samhället. Samtidigt har nya relationer etablerats genom nytt bidragssystem från 1991, och en expanderande utbildningsmarknad. Hur förhåller sig studieförbundens verksamhet medlemsorganisationer och ledning i detta nya läge till stat, närings- och föreningsliv samt deltagarnas vardagsliv?
Huvudsakliga forskningsfrågor:
Genom att betrakta studieförbunden, deras organisation och verksamhet ur civilsamhällets perspektiv förväntar vi oss att lämna ett bidrag till vad svensk folkbildning är för något idag. Vår studie kan ses som ett samhällsvetenskapligt bidrag till den i början av 2000-talet inledda diskussionen om folkbildningens särart. Studien kan också bidra till förståelsen av studieförbundens bidrag till den deltagande demokratin och till studieförbundens egen självförståelse.
Mer detaljerad information finns att hämta från Vetenskapsrådets projektdatabas. Klicka på denna länk och gå sedan vidare till, Utbildningsvetenskap, beslut rörande bidrag till folkbildningsforskning.
2007-06-07
Vetenskapsrådet fördelar 5 miljoner kronor folkbildningsforskning.
I budgetpropostionen 2006 har anslagits 5 miljoner kronor till forskning inom folkbildningsområdet. Medlen disponeras av vetenskapsrådet för fördelning till forskningsprojekt.
Folkbildningsområdet skall tolkas som den verksamhet som möjliggör lärande utanför det formella utbildningsväsendet och som kan förändra människors livssituation och ge ökade möjligheter att delta i samhällets utveckling.
Forskningen skall syfta till
- att öka kunskaperna om folkbildningens betydelse för samhälle och individ
- att bidra med metod- och teoriutveckling inom området.
Exempel på områden där mer kunskap behöver utvecklas:
- folkbildningens betydelse i ett informations- och kunskapssamhälle
- informella bildningsprocesser som läsning, kulturellt skapande, konstnärlig
praktik
- bildningsarbete i nya folkrörelser - folkbildningens roll för den demokratiska
utvecklingen
- gamla och nya folkrörelsens roll för bildning och kunskapsbyggande
- folkbildningens uppdrag för jämställdhet och social integrering
- hur folkbildningen kan påverka kunskapsutveckling och attityder om och kring
hållbar utveckling.
Den sökande och vetenskapligt ansvarige ska ha avlagt doktorsexamen eller
ha motsvarande kompetens.
Ansökningar i elektronisk form ska vara Vetenskapsrådet till handa senast
måndagen den 15 februari 2007, kl 16:00.
Mer information finns på denna länk till Vetenskapsrådets hemsida:
http://www.vr.se/huvudmeny/sokabidrag/forhandsgranska/utlysningsvy.4.aad30e310abcb9735780004448.html?resourceId=-877&languageId=1/
2006-12-18
Vetenskapsrådet har beviljat medel för ett treårigt forskningsprojekt om "Folkhögskolans praktiker i förändring". Forskningen genomförs vid Örebro universitet under ledning av professor Bernt Gustavsson, Pedagogiska institutionen.
Folkhögskolan har förändrats genom nya finansieringsvägar, profileringar, uppdragsutbildning och kanske därmed en ny otydlighet. I projektet ställs frågan hur folkhögskolans praxis förändras och anpassas till nya villkor. Vilka förändringar sker och hur påverkas skolans praxis av profileringen? Projektet syftar till att kartlägga folkhögskolornas förändrade praxis samt att förstå förändringsprocessens dynamik och effekter.
Den som vill veta mer om projektet kan hitta en projektbeskrivning i Vetenskapsrådets projektdatabas.
2006-03-27