Nedan presenteras kortfattat aktuella avhandlingar och andra texter där större forskningsarbeteten om folkbildning. Där så varit möjligt finns i anslutning till varje presentation en länk till ytterligare information. I vissa fall finns också texten tillgänglig i fulltexten på den angivna länken.
Sidan uppdateras då vi får kännedom om något nytt. Det senast inlagda finns högst upp på sidan. Texterna är undantagsvis signerade.
Pelle Åberg
har disputerat på en avhandling om samarbetet mellan ABF och det estniska
studieförbundet AHL, som haft ett tjugotal projekt tillsammans 1991-2004,
dvs. perioden mellan frigörelsen från Sovjetunionen och det estniska EU-inträdet.
Den övergripande frågan var hur idéer och praktiker sprids och översätts i transnationella samarbeten mellan frivilliga organisationer. Denna fråga har tre underliggande frågor. Vilka idéer har "rest" mellan de olika sammanhangen? Hur har idéer och praktiker "översatts" för att passa i ett nytt sammanhang? Hur har samarbetet och kontakterna påverkat de inblandade aktörerna och organisationerna?
Studien visar att de idéer från svensk folkbildning, som överförts har anpassats till de lokala förhållandena, t.ex. studiecirkelmetoden. Möjligheten att identifiera sig med samarbetspartnern är viktig. Medan ABF har en stark koppling till arbetarrörelsen har AHL haft organisationer som inte delat en gemensam värdegrund, vilket har lett till en del komplikationer. Även de svenska organisationerna har haft utbyte av samarbetet om projekten.
En viktig del i processen är de förändringar som sprids genom projekten och den översättning av idéer och metoder som den mottagande partner gör för att anpassa dem till den egna miljön.
Innehållet i avhandlingen i korthet: I kapitel 1 ges en introduktion till studien. I kapitel 2 definieras begreppet civilsamhälle och relateras till demokrati och demokratistödjande aktiviteter. Kapitel 3 ägnas åt svensk folkbildning, dess historia och organisationer. Kapitel 4 handlar om Estland och det system för vuxenutbildning som finns där och situationen för organisationer som arbetar på detta fält. I kapitel 5 granskas och analyseras begreppen utbredning, socialisering och översättning. I kapitel 6 ges en överblick av överföringsprocessen i Estland och de social rörelser som deltog i den. Kapitel 7 innehåller en diskussion om hur projekten och samarbetet mellan ABF och AHL startade och vilka problem som identifierades. Kapitel 8 fokuserar på vad som har spridits genom projekten. Kapitel 9 uppmärksammar hur idéerna har behandlats av de estniska aktörerna liksom hur relationerna mellan organisationerna har utvecklats. Kapitel 10 ägnas bl.a. åt vad som har skett sedan projekten avslutats och hur organisationerna har arbetat vidare, både i Estland/Sverige och internationellt. I kapitel 11 behandlas forskningsfrågorna mer explicit och avslutas med tankar om framtida forskning.
Translating Popular Education - Civil Society Cooperation between Sweden and Estonia. Pelle Åberg. 251 sidor. Akademisk avhandling. Stockholms universitet, 2008. Stockholm Studies in Politics 124/ Södertörn Doctoral Dissertations 24, Södertörn Political Studies 3. Distribueras av Stockholms universitet, Institutionen för politiska studier. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7424
2008-12-05
Tove
Lindén har disputerat på en avhandling om social aktivism i det post-sovjetiska
lettiska samhället. Studien bygger på västerländska mikronivåteorier som fokuserar
på aktivism i civilsamhället och prövar om de kan appliceras på studier av
aktivism i ett post-sovjetiskt sammanhang. Studien har fokuserat på aktivister
inom traditionella organisationer i civilsamhället, som har arbetat med politisk
påverkan, socialhjälp, rekreation och undervisning såväl som religiösa aktiviteter.
Första kapitlet ägnas åt syfte, val av studieområde, valet av Lettland och det lettiska civilsamhället samt studiens uppläggning. I kapitel 2 definieras och förklaras de begrepp som studien avser. Kapitel 3 tar upp metodfrågor, inhämtning och analys av data. I kapitel 4 behandlas demografiska karaktäristika som kön, medborgarskap, bostadsort och ålder. Det femte kapitlet tar upp de socioekonomiska faktorerna utbildningsnivå och ekonomi. Kapitel 6 handlar om organisatorisk erfarenhet, nätverkskontakter och rekryteringsförsök, förebilder, positivt stöd. Värderingar, personliga kunskaper och motiv för aktivism presenteras i kapitel 7. I kapitel 8 undersöks olika grupper och aktivister i en regressionsanalys. I kapitel 9 finns forskarens slutsatser.
Lindén fann att majoriteten av kärnaktivisterna är högutbildade kvinnor med lettiskt medborgarskap, bosatta i huvudstaden eller i en större stad. Före det nuvarande engagemanget hade de aktivister som förebilder i sitt nätverk och fick positivt stöd från nätverket för beslutet att bli aktiva i en icke-kommunistisk organisation. Lindén konstaterar att aktivitetsnivån var hög i samband med kampen för frigörelsen men att engagemanget i dag är lågt inom frivilligorganisationerna. Studien visar att många faktorer som är viktiga som förklaring till aktivism i västliga länder också förklarar den lettiska kärnaktivismen.
Explaining Civil Society Core Activism in Post-Soviet Latvia. Tove Lindén. 267 sid. Akademisk avhandling. Stockholms universitet, 2008. Stockholm Studies in Politics 123, Södertörn Doctoral Dissertations 23, Södertörn Political Studies 2. Distribueras av Stockholms universitet, Institutionen för politiska studier/Södertörns Universitetsbibliotek. http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7432
2008-11-26S
Den
polske forskaren Tomasz Maliszewskis doktorsavhandling om den svenska folkhögskolan
har populariserats, anpassats, uppdaterats och getts ut i bokform. För översättningen
svarar Hans Hovenberg, som hann avsluta arbetet innan han avled 2006.
I förordet skriver de svenska utgivarna att boken ska vidga perspektiven genom "annorlunda belysningar och nya aspekter inom ramen för ett samlat grepp på den svenska folkhögskolans hela historia".
Boken är indelad i fem kapitel samt ett kort avslutande avsnitt. I det första kapitlet behandlas de samhälleliga och politiska förändringar i 1800-talets Sverige, som ledde till uppkomsten av de första folkhögskolorna. I kapitel två analyseras folkhögskolornas karaktär 1868-1918 med inriktning på elev- och lärarkårerna och verksamheten vid de första folkhögskolorna. Förändringar i samhället ledde till rekrytering av nya elevgrupper från ideella organisationer.
I det tredje kapitlet analyseras verksamheten under åren 1919-1968, de nya uppgifter som skolorna ställdes inför och förändringarna i elevsammansättningen. Det blev tydligt att skolorna avlägsnade sig från arbete för landsbygdens folk och i stället inriktade sig på andra grupper. Skolornas förbindelser med politikens värld beskrivs liksom skolornas verksamhet i samband med 1960-talets reformer av det allmänna skolsystemet.
Det fjärde kapitlet ägnas åt skolornas förändrade karaktär efter 1968. En viss marginalisering sker av vissa funktioner och de nya kortkurserna sprids. Tomaszewski tar fram tecken på att identiteten håller på att förloras. Skillnaden mellan folkhögskolorna och det allmänna skolsystemet börjar suddas ut. Författaren framhåller två viktiga initiativ som erinrade om idégrunden som skolor för demokrati och centra för medborgarfostran: de progressivas verksamhet inom folkhögskolorna under 1970-talet och DemokratiAkademin från 1990-talet.
I kapitel fem behandlas främst frågor som rör folkhögskolorna vid början av 2000-talet. Författaren gör en subjektiv värdering av tillståndet i dagens folkhögskola och ställer i det avslutande avsnittet frågor som berör folkhögskolerörelsens framtid i Sverige.
Boken innehåller 32 bilder och 24 tabeller. Källförteckningen omfattar 15 sidor. Ett utförligt personregister ingår liksom en karta över folkhögskolorna 2008.
Den svenska folkhögskolan - En betraktelse från andra sidan Östersjön. Tomasz Maliszewski. 189 sidor inb. Linköpings universitet, 2008. Vuxenutbildningscentrums skriftserie nr 19. Distribution: Skapande vetande: www.ibl.liu.se/dipa/skapandevetande eller Bokakademin, Box 375, 581 03 Linköping, 013-28 10 69, 28 16 96.
2008-10-08
Johan
Hvenmark har disputerat på en avhandling om enskilda medlemmars formella anslutning
till demokratiskt styrda organisationer. Analysen utgår från svar från intervjuade
ledare och tjänstemän på högsta nivå i nio organisationer. Hur uppfattar de
medlemskap? Vilka är kopplingarna mellan dessa uppfattningar och det sociala
sammanhanget? Hur förhåller sig dessa uppfattningar till den organisatoriska
strukturen och praktiken?
I kapitel 4 analyseras styrningen av federativa organisationer. Hvenmark ser två former av styrning. Dels sker beslutsfattande demokratiskt från enskilda medlemmar och valda representanter riktat mot förbundsnivån, dels finns en byråkratisk styrform med tjänstemän, staber, valda representanter och frivilliga där besluten går från central nivå och nedåt. Hvenmark finner att de studerade organisationerna tillämpar båda styrformerna.
Kapitel 5, Individuellt medlemskap, handlar om förnyelse av medlemskap och organisatorisk överlevnad, referensramar och handlingar. Medlemskap är en viktig del av identiteten och bidrar till att legitimera organisationernas existens. Medlemskap utgör en kanal för att mobilisera resurser och skapar en bas för specifika roller för medlemmarna som huvudmän och som kunder. I kapitel 6 diskuteras projektets utformning. I kapitel 7 presenteras de nio "marinerade" organisationerna. Med marinerad avses att det svenska civilsamhället i allmänhet och dess föreningsliv i synnerhet tycks vara mer eller mindre marinerat av folkrörelseidén.
Kapitel 8 beskriver hur de intervjuade ledarna och tjänstemännen på toppnivå ser på innebörden av individuellt medlemskap. Kapitel 9 tar upp medlemsroller: aktiv eller passiv, vad får medlemmen ut av medlemskapet. Kapitel 10 handlar om medlemskap och demokratisk styrning sett ur de intervjuades perspektiv. Vilka stipulerade rättigheter och möjligheter har medlemmarna att öppet och på lika villkor styra den organisation de tillhör?
I kapitel 11 fortsätter analysen och diskussionen. Innebörden av medlemskap förändras genom det kontinuerliga samspelet mellan aktörer, kultur och social struktur. Kapitlet avslutas med en diskussion som relaterar temat medlemskap till några observerade trender och utvecklingslinjer i samhället i stort och till de organiserade delarna av civilsamhället i synnerhet. Organisationerna uppvisar oligarkiska tendenser, ökad byråkratisering och tycks närma sig kommersialisering och driva mot en gradvis nyttighetsinriktning av medlemskapet.
I kapitel 12 avslutas studien genom en kort redovisning av studiens viktigaste bidrag samt några förslag om framtida forskning.
Reconsidering Membership. A Study of Individual Members' Formal Affiliation with Democratic Governed Federations. Johan Hvenmark. 245 sidor. Stockholm School of Economics, 2008. The Economic Research Institute (EFI), Box 6501, 113 83 Stockholm. Tfn: 08-736 90 00. E-post: efi.publications@hhs.se Hemsida: http://www2.hhs.se/EFI/
2008-08-13
Anna Lundin har disputerat på en avhandling om folkbildningsforskningen och dess framväxt som ett socialt och kulturellt fält. Syftet är att undersöka hur folkbildningsforskningen etablerar sig och blir ett särskilt fält att strida på och om.
Lundin har undersökt vad och vem som erkänns som folkbildningsforskning/are under åren 1954-2007. I period I "Framväxten" (1954-1979) etableras ett antal gemensamma begrepp och referenser. Period II "Expansionen" (1980-1989) innebär både ökade möjligheter för forskaren, men också en tilltagande konkurrens. Under period III "Institutionaliseringen" (1990-1999) sker dynamiska förändringar genom kunskapsöversikter och nya intresseorganisationer som vittnar om områdets tilltagande attraktionskraft. Under period IV "Konsolideringen" (2000-2007) fortsätter fältformeringen. Det uppstår en större spänning mellan positioner och perspektiv
Kapitel 1 Inledning innehåller bakgrund, syfte och forskningsfrågor. Kapitel 2 ägnas åt område och forskningsdesign. Kapitel 3 går igenom tidigare forskning och teoretiska verktyg. Kapitel 4 tar upp metod och material, huvudsakligen de doktorsavhandlingar som under åren fått erkännande som folkbildningsavhandlingar, främst i Mimerbladet. Kapitel 5 behandlar erkännandeinsatser och analys av de fyra arenorna Mimer nationellt program för folkbildningsforskning, Föreningen för folkbildningsforskning samt de statliga utvärderingarna SUFO 96 och SUFO 2. Kapitel 6 beskriver framväxten 1954-1979, kapitel 7 tar upp expansionen 1980-1989, kapitel 8 visar på institutionaliseringen 1990-1999. Kapitel 9 ägnas åt konsolideringen 2000-2007. Kapitel 10 tar upp agenter, positioner och kapital. I kapitel 11 diskuteras framgång, gränser och utmaningar.
Lundins slutsats är att folkbildningsforskningen går att betrakta som ett framväxande, expanderande, institutionaliserat fält. Folkbildningsforskningen har etablerat något eget i form av begrepp, referenser och sociala plattformar. Forskningen en del av akademin i bredare bemärkelse men med förankring i den folkbildande praktiken.
I bilagor finns sammanställning av relevanta avhandlingar, material kring agenterna samt debatt och diskussion i anslutning till SUFO 2.
Folkbildningsforskning som fält - från framväxt till konsolidering. Anna Lundin. 283 sidor. Linköping Studies in Behavioural Sciene No. 130. Linköpings universitet 2008. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 581 83 Linköping. Publicerad av Linköpings University Electronic Press. Kan laddas ner som pdf-fil från www.ep.liu.se/theses/abstract.xsql?dbid=11862
2008-06-17
Lars Olof Sjöström har disputerat på en avhandling om hur modernisering påverkar och påverkas av lokalkulturen, främst inriktad på Skellefteåområdet och övre Norrland under de senaste 150 åren.
I kapitel 1 klargörs syften och problemställningar. Kapitel 2 ägnas åt gymnasieungdomars Internetanvändning och lokala gemenskap i vår tid. Umgänget över nätet utvecklas med tydliga rumsliga avgränsningar. Gemenskapen formas främst i det lokala rummet. Gränsdynamiken mellan global och lokal gemenskap präglas mer av deras gemenskapsbehov och kulturella mönster än av globalt och icke-territoriellt tänkande.
Kapitel 3 handlar om hur 1930-talets starka materiella, ekonomiska och sociala moderniseringsvågor mottogs i Skellefteåområdet. Nya innovationer möttes av både förtjusning och starkt motstånd. Folkbildningen var ett område där folkhemstanken och den nya samförståndsandan tydligt kom till uttryck, men den var inte enbart en uppifrån disciplinerande kraft. Den genererade en generation av kompetenta, drivande och radikala politiker och bidrog till en ökad folklig insyn och delaktighet i politiskt arbete och fri opinionsbildning.
Kapitel 4 beskriver hur livsstilar formas, utvecklas och uttrycks från Skellefteås stadsbildande 1845 och framåt. Stadsbefolkningen tog snabbt till sig samtidens borgerliga kultur och var öppen för kulturella impulser från andra håll. I kapitel 5 analyseras festmåltiderna i samband med bröllop och begravning ur ett modernitetsperspektiv. Moderniteten påverkade de äldre mönstren och samhörigheterna i lokalsamhället och fungerade därmed samtidigt både som gränsutplånare och gränsskapare i den sociala kulturen.
I kapitel 6 förs en diskussion om modernisering och lokal kultur utifrån begreppen basal och variabel modernitet. Den basala moderniteten står för de strukturella moderniseringskrafterna, främst de teknologiska, ekonomiska och naturvetenskapliga. Den variabla moderniteten beskriver politiska, rättsliga, etiska, religiösa och estetiska förhållanden. Den geografisk betingade regionala och lokala identiteten är fortfarande påtaglig i vår tids alltmer globaliserade och gränslöst kommunicerbara värld.
Moderniteten i det traditionella. Kulturbyggen och gränser inom ett nordsvenskt område. Sven Olov Sjöström. 359 sidor. Umeå universitet 2007. Kulturens frontlinjer, skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns norr 55. Beställning: Kristina Holmström, Kulturgräns norr, Institutionen för litteratur och nordiska språk, Umeå universitet, 901 87 Umeå. www.umu.se/littnord/KGN/
2008-05-16
Johan
von Essen har disputerat på en avhandling om det ideella arbetets betydelse
för dem som utför det. 40 personer som arbetar ideellt med miljöfrågor, socialt
arbete eller är tränare och ledare i en fotbollsklubb har intervjuats. Tre
frågor har ställts om hur intervjupersoner beskriver sitt ideella arbete.
(1) Tillskrivs det ideella arbete egenvärde och inte bara instrumentellt värde?
(2) Tillskrivs det ideella arbetet en väsentlig och beständig särart i kontrast
till andra handlingsformer? (3) Finns det något gemensamt för de olika empiriska
verksamheter som ideellt arbete tar sig uttryck i?
I del ett presenteras teoretiska ansatser och begreppsbestämningar (tidigare forskning, livsåskådning, ideellt arbete, samhället och människan, en metodologisk position). Del två behandlar det ideella arbetets betydelse (oavlönat, nyttan, frivilligt, engagemang, gemenskap, funktion, livsåskådning). Den tredje delen rör frågor om det ideella arbetets betydelse (instrumentellt värde eller egenvärde, väsentlig och bestående särart, fenomenologisk struktur, samhällssyn och människosyn). Avslutningskapitlet handlar om ideellt arbete och medborgarskap. I civilsamhället kan människor överskrida den liberala samhällsformens dikotomisering mellan människors värderingar och samhällets normer - människors autentiska handlande för den andres väl i ett offentligt sammanhang. Människor kan agera som moraliska subjekt i vidare sammanhang än det egna privatlivet.
Intervjupersonerna beskriver inte sitt ideella arbete som oberoende av det övriga samhället. Deras handlingar förutsätter att det övriga samhället är närvarande. Ideellt arbete måste vara allvarligt menade försök att åstadkomma något för någon annan. Samhället kan omfatta flera alternativa offentligheter och ge utrymme för människor att forma och uttrycka sin identitet som medborgare på andra sätt än att tala om politiska frågor. Drygt hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt. Det ideella arbetets betydelse finns inte bara i vad det åstadkommer, utan också i den identitet som människor kan frilägga genom att tillskriva sina handlingar betydelser, som frilagda gör att de framträder som individer i det samhälle som format dem.
Om det ideella arbetets betydelse - en studie om människors livsåskådningar. Johan von Essen. 300 sidor. Uppsala Studies in Faith and Ideologies 18. Uppsala 2008. Uppsala universitet, Teologiska Institutionen. Distribution: Uppsala University Library, Box 510, 751 20 Uppsala. www.uu.se
2008-05-06
Henrik Nordvall har disputerat på en avhandling om hur den globala företeelsen sociala forum har utformats lokalt i Sverige. I avhandlingen behandlas tre frågeställningar. (1) Vilken innebörd får företeelsen sociala forum i den interaktion som uppstår när den introduceras och organiseras i en lokal kontext? (2) Vilka relationer uppstår mellan olika aktörer i denna organisationsprocess avseende interna maktordningar, tolkningsföreträden och politiska koalitioner? (3) Hur ser relationen ut mellan de sociala forumen och den institutionaliserade folkbildningen?
Avhandlingen vilar på fyra artiklar, som Nordvall tidigare publicerat i olika skrifter. Avhandlingen består av två delar, dels artiklarna, dels en ramberättelse som tar upp de teoretiska utgångspunkterna för tolkningarna, en beskrivning av det empiriska materialet och hur dessa konstruerats, en sammanfattning av artiklarna samt en diskussion om avhandlingens sammantagna resultatet och bidrag.
I artikel I diskuteras utifrån studier av de klassiska folkrörelsernas folkbildningsarbete hur samtida företeelser kan förstås som mothegemoniska folkbildningspraktiker. Folkbildningsforskningen bör vidgas till att uppmärksamma även samtida globala rörelsesammanhang, t.ex. sociala forum. Artikel II analyserar relationerna mellan de social forumen och den institutionaliserade folkbildningen. Artikel III berör de innebörder det sociala forumen ges genom social interaktion samt hur koalitioner och konflikter utkristalliseras i en lokal tolkningsprocess. Artikel IV fokuserar på interna tolkningsföreträden och maktordningar som uppstår i organiseringsprocessen av ett socialt forum.
I diskussionsavsnittet menar Nordvall att fokus bör riktas på interaktionsprocesser mellan olika sociala rörelser och organisationer, utan att betona förmodade dikotomier mellan "nytt" och "gammalt". Många av de karaktäristiska drag som tillerkänns "nya" sociala rörelser återfinns även i "gamla" rörelser. Alltjämt görs dock ofta en oproblematiserad uppdelning mellan "nya" och "gamla" rörelser i den samtida diskussionen om folkbildning. Dikotomin "nya" och "gamla" rörelser bidrar inte nödvändigtvis till en förståelse av huruvida grupper eller en viss politisk mobilisering utövar ett kulturellt eller ideologiskt motstånd eller återskapar en befintlig hegemonisk ordning.
I skärningspunkten mellan det globala och det lokala. Tolkningsprocesser och koalitionsbyggande i organiseringen av lokala sociala forum. Henrik Nordvall. 188 sidor. Linköping Studies in Behavioural Science no 125. Linköping 2008. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 581 83 Linköping. Tfn: 013-28 24 09. E-post: lena.lernebo.brostrom@liu.se
2008-04-22
Susanne
Köpsén har disputerat på en avhandling om lärande på den lokala nivån i fackföreningsrörelsen.
Hon har följt ansträngningarna för att utveckla det fackliga styrelsearbetet
på ett industriföretag med drygt hundra anställda.
Studien handlar om en grupp oerfarna och nytillträdda fackliga företrädare. Tre faser i fackföreningens arbetet studeras. I den första fasen, "revolutionen", krävs radikala förändringar, styrelsen avsätts och en ny styrelse med nya och oerfarna ledamöter tillsätts. I den andra fasen, "nybygget", byggs en ny facklig verksamhet upp med ett förändrat förhållningssätt och nya arbetsformer. Både problem som initierats arbetsgivaren och medlemmarnas behov och intressen ska behandlas. I den tredje fasen, "reträtten"; avtar det utåtriktade styrelsearbetet och styrelsen koncentrerar sig på det inre styrelsearbetet.
Att ta ansvar för och utveckla det lokala fackliga arbetet innebär omfattande och komplexa krav på ny kompetens, lärande. Det är ett överkrav att man på egen hand ska förmå att skapa den kunskap som ger makt att hantera alla viktiga frågor. En pedagogisk hållning inom fackföreningsrörelsen som poängterar det egna lokala ansvaret, efterfrågestyrd utbildning och självstudier är otillräcklig. Att klara sig på egen hand har sina värden, men makt, kunskap och lärande kräver ett kollektivt samspel. Den lokala nivåns lärande är hela fackföreningsrörelsens angelägenhet.
En avgörande framtidsfråga för fackföreningsrörelsen är om den kan skapa nya organisatoriska förutsättningar för kontakter och gemensam problemlösning mellan olika fackliga företrädare och praktiker. Även omständigheterna för hur fackligt arbete på arbetsplatserna kan utvecklas och stärkas är en betydelsefull strategisk fråga. Det är en överlevnadsfråga för fackförbund och fackföreningsrörelse att sätta fokus på strukturella förutsättningar och villkor för lokalt fackligt lärande och kunskapsutveckling. Makt, kunskap och lärande hänger ihop.
Från revolution till reträtt. Lärande i en fackförenings vardag. Susanne Köpsén. 271 sidor. Linköping Studies in Behavioural Science no 124. Linköping 2008. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 581 83 Linköping. Tfn: 013-28 24 09. E-post: lena.lernebo.brostrom@liu.se
2008-03-03
Laila Nicklasson har studerat hur begreppet medborgare förstås av enskilda individer och hur det gestaltas i pedagogisk verksamhet inom folkhögskolor och studieförbund. Studien presenteras i doktorsavhandlingen "Medborgaren som pedagogiskt projekt".
Studien utgår från tre frågor: Hur förstår enskilda personer begreppet medborgare? Hur kan pedagogisk verksamhet inom folkhögskola och studieförbund bidra till förståelsen av begreppet medborgare? Hur får olika föreställningar om begreppet medborgare konsekvenser för pedgogisk verksamhet?
Det sista avsnittet tar upp frågan om vem som intresserad av medborgarutbildning. Nicklasson konstaterar att då den allmänna utbildningsnivån höjts avsevärt skulle folkhögskola och studieförbund inte behövas ur medborgerlig (eller annan) aspekt. Hon menar ändå att både enskilda individer och samhället har har intresse av att det finns kompletterande pedagogisk verksamhet för medborgare, allmänt men också särskilt.
Nicklasson har själv förändrat sin förståelse av medborgarbegreppet och vill frikoppla det från nationalstaten. Relationen mellan folkhögskola, studieförbund och nationalstat har också förändrats, Folkhögskola och studieförbund behåller sin konstituerande roll, men får i allt högre grad också rollen som part i ett kontrakt. De får mot betalning uppdrag av stat och kommun. Nicklasson ser en skillnad mellan statligt stöd/bidrag till pedagogisk verksamhet och pedagogisk verksamhet på uppdrag av stat och kommun som man gör mot betalning.
Folkhögskola och studieförbund förefaller ha en fortsatt roll men i ett rekonstruerat system med förändrade relationer.
Medborgaren som pedagogiskt projekt behöver kontinuerligt vara en öppen fråga för offentlig diskussion, kritisk granskning och kollektiv reflektion.
"Medborgaren som pedagogiskt projekt" kan beställas från HLS förlag, Box 341 03, 100 26 Stockholm. tfn 08-737 56 62. E-post: hls-förlag@lhs.se
2007-12-08
Hans
Lorenz har i Lund lagt fram sin doktorsavhandling: "Talet om det mångkulturella
i skolan och samhället. En analys av diskurser om det mångkulturell
inom utbildning och politik åren 1973 – 2006."
Avsnittsrubrikerna ger en god bild av innehållet: Talet om det nationella inom moderniteten, Talet om det mångkulturella inom inom utbildning och politik: åren 1973 – 2006, Pedagogisk forskning om det mångkulturella: åren 1973 – 2006, Analys av diskurser inom det mångkulturella, Diskussion om analysen av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik.
I det sista avsnittet sammanfattar Lorenz interkulturell pedagogik som en
form av mångfaldspedagogik, ett sätt att uppmärksamma pedagogik
och lärande. Det kan göras bl.a. genom att:
*kritiskt närma sig dualism och dikotomier i vårt sätt att
använda språk,
*fokusera på möten med "andra" för att bryta igenom
språkliga barriärer,
*vara medvetna om att den språkliga användningen har stor betydelse,
*lärandet ska ha ett innehåll som speglar den etiska och kulturella
mångfalden i samhället,
* ha subjektet och den personliga utvecklingen i fokus och motverka tänkande
i likheter och olikheter,
*kritiskt betrakta moderna vetenskapliga universella lösningar på
dagens mångkulturella problem,
*sätta postmoderna perspektiv på kunskap, lärande och utveckling
i centrum,
*ha en normativ dimension av jämställt genusperspektiv.
Avhandlingen kan beställas från: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, Box 199, 221 00 Lund. E-post: hans.lorenz@pedagog.lu.se
2007-11-27
I slutet
av maj 2007 lade Per Sundgren, tidigare vänsterpolitiker och kulturborgarråd
i Stockholm, fram sin doktorsavhandling om den kulturpolitiska debatten från
1880-talet till 1950-talet. Drivkraften har bl. a. varit, säger Per Sundgren,
att söka de historiska rötterna till den kulturpolitik som han försökt
bedriva. Han ställer frågan om det finns en "folkets kultur"
som står i konflikt med ett mer borgerligt bildningsideal och kommer
fram till att så inte är fallet. –Det som slagit mig är
hur överens man varit från vänster till höger om vad
som är den kultur som skall spridas till folket. Arbetarrörelsens
kulturpersonligheter var akademiker med samma kulturella bakgrund som liberaler
och konservativa. Det fanns till och med ett viss motstånd inom folkbildningen
mot de unga arbetarförfattarna på 1930- och 1940-talen, slår
Sundgren fast.
Avhandlingen beskriver folkbildningens framväxt under rubriker som Studiecirklar och bildningsideal, Såningsmannen – ett folkligt alternativ till den goda smaken och Klasskampsbildning. Stort utrymme får den konservativa bibliotekspionjären och riksdagskvinnan Valfrid Palmgren, vars biblioteksutredning 1911 lade grunden till det moderna folkbiblioteket. Som sakkunniga fanns här förutom Palmgren själv även Oscar Olsson och Folkbildningsförbundets ordförande Knut Kjellgren. Hennes förslag till ny biblioteksförordning som också blev riksdagens beslut, innebar att statsbidrag skulle utgå till folk- skol- och studiecirkelbibliotek.
Vänsterns kulturprogram, Demokratiskt kulturprogram, antogs av Den kommunistiska partikongressen 1948. Kommunisterna var först med lansera det som skulle bli den statliga kulturpolitiken, betonar Sundgren. Socialdemokraterna hade först till sin partikongress 1952 ett färdigt förslag till kulturprogram, Människan och nutiden. Detta program antogs aldrig. Varför? Redan vid SAP:s kongress 1948 hade Tage Erlander varnat för statlig dirigering och försök att "av vårt kulturprogram skapa någon slags socialistisk religion". Denna fråga, liksom många andra av intresse för folkbildnings- och kulturpolitikst intresserade läsare, försöker Sundgren besvara i sin avhandling.
Per Sundgren, Kulturen och arbetarrörelsen
Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander.
Akademisk avhandling i idéhistoria vid Stockholms universitet 2007.
2007-07-06
Ann-Louise
Petersen lade i juni fram sin avhandling "Marknadsorientering inom folkbildningen.
Fritt och frivilligt i ett nytt ljus", på Handelsögskolan
vid Göteborgs univerisitet. Med utsgångspunkt i modern teori om
organisationer analyseras förändringar i studieförbundens självbild
omkring senaste sekelskiftet. Syftet är att förstå och förklara
dynamiken mellan omgivningens föreställningar om folkbildning och
aktiva folkbildares bild av den egna verksamheten. Avhandlingen bygger på
intervjuer med företrädare för tre studieförbund vid två
tillfällen 1997 och 2000.
Avhandling kan fås från Göteborgs univerisitet, Bokförlaget BAS.
2006-09-07