Folkbildningsrådet har publicerat rapporter om söktrycket i folkhögskolan hösten 2008 samt om studieomdömen läsåret 2007/08
Rekryteringen hösten 2008 kännetecknades av minskade årskullar, sena ansökningar, många återbud och en ökande andel deltagare med invandrarbakgrund, liksom deltagare med ofullständigt gymnasiebetyg. Inventeringen, som besvarats av 140 skolor av 148, gällde antal sökande per planerad plats. Till allmän linje, med dominerande inslag av kärnämnen, sökte 1,7 personer per planerad plats. Vid 15:e kursdagen var antalet deltagare 500 lägre än planerat. Det förklaras till viss del av att samma person söker studieplats vid flera folkhögskolor. Över de senaste åren har söktrycket till allmänna kurser varit oförändrat.
Till de särskilda kurserna, med större inslag av ämnesprofilering, sökte 2,1 personer per tillgänglig plats. Vid 15:e kursdagen var antalet deltagare 1 000 lägre än planerat. Också detta kan förklaras av att samma person söker till olika utbildningsanordnare. För särskilda kurser var söktrycket något större 2006 men oförändrat de båda senaste åren.
Deltagare med funktionshinder utgjorde 19 procent av samtliga deltagare på de långa kurserna. Invandrare med brister i svenska språket utgjorde 13 procent. Totalt utgör invandrare 18 procent av långkursdeltagarna. I de korta kurserna utgjorde andelen personer med funktionshinder åtta procent av deltagarna.
Uppgifter om studieomdömen läsåret 2007/08 har lämnats av 143 folkhögskolor. Studieomdömen efterfrågas huvudsakligen i den allmänna kursen där deltagarna är i behov av behörighet för vidare studier eller för komplettering av ofullständigt gymnasiebetyg. 75 % av deltagarna hade som högsta avslutande utbildning tvåårigt gymnasium. Studieomdömen söktes i betydligt mindre omfattning i de särskilda kurserna där 28 % av deltagarna hade tvåårigt gymnasium som högsta avslutande utbildning.
Totalt lämnades 5 311 omdömen, varav 5 270 på allmän kurs och 41 på särskild kurs. Motsvarande siffror var 2006/07 5 728, 5 624 resp. 76. Omdömena fördelades med mindre god 456 (487), god 1 906 (1 875), mycket god 1 938 (2 230), utmärkt 1 011 (1 134).
Söktryck i folkhögskolan höstterminen 2008. 10 sidor. Studieomdömen i folkhögskolan läsåret 2007/08. 6 sidor. Folkbildningsrådet, 2008. http://www.folkbildning.se/page/579/uppfoljning.htm
2008-12-17
Ett nytt nummer, 2 – 2008, av Forskning om folkbildning, föreningens medlemsskrift har just kommit från trycket och sänts ut till medlemmarna. Läs mera.
Samtidigt har två nya häften i föreningen serie av enkla handledningar i arkivfrågor kommit ut, om Bildhantering och Föreningshistoria om att skriva föreningshistoria. Läs mera och finn länkar för att ladda ned de fem häften som nu finns.
2008-12-15
Riksbankens jubileumsfond har fördelat 5,6 miljoner kronor till postdoktorala forskningsprojekt om civilsamhället. Anslagen som avser två år från 2009 finansieras i samabeter med Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran. Läs mer.
2008-12-11
Kulturrådet har publicerat en rapport om sambanden mellan kultur och hälsa. Rapporten har skrivits av Cecilia von Otter vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Författaren drar slutsatsen har det saknas kunskap för att specifcera sambandet. Läs mera.
2008-12-11
Nu finns ytterligare en avhandling om hur svensk folkbildningsarbete kan spridas utanför Sverige. Pelle Åberg har disputerat på avhandlingen, Translating Popular Education - Civil Society Cooperation between Sweden and Estonia, om hur idéer sprids och anpassas i transnationellt samarbete mellan frivillga organisationer. Till grund för analysen ligger samarbete mellan ABF och det estinska studieförbundent AHL. Läs mera.
2008-12-05
Den
särskilda utredaren Sigbrit Franke överlämnade idag Lärarutbildningsutredningens
(HUT 07) betänkande.
Utredaren anser att det knappast är rimligt att bygga upp en sammanhållen folkhögskollärarutbildning eftersom skolornas behov av kompetens är mycket skiftande. Skillnaderna är större än likheterna. Därför föreslås att folkhögskollärarexamen tas bort fr.o.m. höstterminen 2010 och ersätts av en profilering av ämneslärarutbildningens alternativa ingång vid lärosäten med vetenskaplig grund inom vuxen- och folkbildningsområdet.
Linköpings universitet skulle kunna fortsätta att bedriva en kompletteringsutbildning inriktad på folkhögskolor, men examen blir bredare eftersom studenterna blir ämneslärare. Attraktionskraften torde öka och hela vuxenutbildningsfältet öppnas för de utexaminerade, skriver Franke.
Den som påbörjat en utbildning till folkhögskollärare före den 1 juli 2010 föreslås få rätt att få ut en examen enligt de äldre bestämmelserna t.o.m. den 30 juni 2015.
En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning (HUT 07) SOU 2008:109. 497 sidor. Kan hämtas på http://www.regeringen.se/sb/d/10005/a/116737
2008-12-04
I mars
2008 lämnade Yrkeshögskoleutredningen sitt förslag om bildande av en yrkeshögskola
(läs om utredningens betänkande).
Regeringen har nu lagt fram en proposition som till stora delar följer betänkandet.
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar, lärlingsutbildningen för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar kommer att finnas i samma regelverk.
En ny myndighet skapas för att administrera utbildningarna: Myndigheten för yrkeshögskolan, med ansvar för beslut om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Utbildningar bör ha arbetsmarknadsrelevans och utformas i samverkan med näringslivet. Myndigheten får också ansvar för att utveckla strategier, metoder och information inom valideringsområdet.
I princip bör alla som genomgått gymnasieutbildning vara behöriga att antas för studier. Hänsyn ska också tas till den reella kompetensen hos den sökande. Kunskaperna vid yrkeshögskolan bygger främst på kunskap som uppkommit vid produktion av varor och tjänster. Inom yrkeshögskolan bör 100 poäng motsvara heltidsstudier under 20 veckor. En yrkeshögskoleexamen bör omfatta minst 200 poäng. För en kvalificerad yrkeshögskoleexamen krävs minst 400 poäng.
Den nya lagen om yrkeshögskolan bör träda i kraft den 15 april 2009 och myndigheten för yrkeshögskolan inrättas den 1 juli 2009. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (KY-myndigheten) avvecklas och vissa uppgifter förs över från Skolverket till den nya myndigheten. Den nya myndigheten kommer att ligga i Västerås men en enhet i Hässleholm.
Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i samverkan med andra.
Yrkeshögskolan. Regeringens proposition 2008/09:68. 94 sidor. Kan hämtas på http://www.regeringen.se/sb/d/10003/a/116342
2008-12-01
Det andra folkbildningsseminariet hålls onsdagen den 3 december. Johan von Essen inleder seminariet med en presentation av sin avhandling Om det ideella arbetets betydelse - en studie om människors livsåskådningar (bifogas som pdf-fil). Den belyser, teoretiskt och praktiskt, vad som ryms bakom det faktum att drygt hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt. Fyrtio personer som arbetar ideellt i olika föreningar har intervjuats. Tre huvudfrågor ställs i avhandlingen. Tillskrivs det ideella arbetet ett egenvärde? Har det ideella arbetet en väsentlig och beständig särart? Finns det något gemensamt för de olika verksamheter som ingår i ideellt arbete? (se inbjudan)
Efter inledningen diskuteras det ideella arbetets karaktär och dess förhållande
till folkbildningen. En kort presentation av avhandlingen finns
här.
Hela avhandlingen finns för nedladdning som
pdf-fil
Seminariet hålls på Ersta Sköndal högskola, Stigbergsgatan 30, Södermalm, kl. 16-18, i Sal 3 på plan 2, (se karta). Färdväg: Tunnelbana till Slussen, buss nr 2, 3, eller 76 till Tjärhovsplan, därefter en kort promenad. För den som så önskar kommer det att finnas smörgås och kaffe/te.
Seminariet sker i samverkan mellan Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, FffF och Avdelningen för forskning om civilsamhället vid Ersta Sköndal högskola. För initiativet står seminariets ordförande professor Gunnar Sundgren vid Stockholms universitets Pedagogiska institution, ordföranden för FffF fil.dr. Jan Byström, samt teol.dr. Johan von Essen, folkbildningsforskare vid Ersta Sköndal högskola.
Seminarierna riktar sig till alla som vill fördjupa sin förståelse av folkbildningen, t.ex. folkhögskollärare, cirkelledare, verksamhetsledare, organisatörer men också till forskare som är intresserade av att upprätta en dialog med fältet kring aktuella forskningsproblem och forskningsresultat.
Nästa seminarium hålls måndagen den 9 februari 2009
Nästa seminarium äger rum måndagen den 9 februari 2009, kl. 16-18, i gamla
Lärarhögskolans lokaler på Campus Konradsberg, bibliotekets seminarium (ovanför
Ellen Key-salen), T-bana Thorildsplan. Temat är då folkbildningens civila
värden och utgå från två pågående projekt som beviljades medel från Vetenskapsrådet
i dess särskilda utlysning 2007. Anteckna redan nu datumet!
2008-11-26
En ny avhandling av Tove Lindén redovisas studier av aktivism i civilsamhället i Lettland. Jämförelser görs med förhållanden i västländer. Läs mer.
2008-11-26
I en serie om bildning har Högskoleverket publicerat skrifte "Vad
är bildning?" Författaren Gunnar Sundgren analyserar bildningsbegreppet
och dess relation till utbildning.
Läs mera.
2008-11-21
Statens
kulturråd har publicerat en rapport om svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv,
1976-2006. Rapporten bygger på SCB:s återkommande undersökningar av levnadsförhållanden
(ULF).
Några noteringar med anknytning till organisationer och institutioner inom folkbildningen. Biblioteksbesöken har minskat, främst bland ungdomar. De äldres besök har ökat. Besöken på konserter har ökat in på 2000-talet, till stor del bland äldre kvinnor. Teater- och museibesöken har inte ökat nämnvärt. Musikutövandet fortsätter att minska bland de yngsta kvinnorna.
Till de vanligaste kulturaktiviteterna hör att läsa böcker eller annan litteratur, att gå på bio, att besöka konserter och bibliotek. Minst vanligt är att sjunga i kör eller annan grupp. Till ovanligheterna hör också att på fritiden spela musikinstrument och att måla, rita eller arbeta med lera.
Deltagandet i studiecirklar minskade under 80- och 90-talen. Bland männen har deltagandet fortsatt att minska även in på 2000-talet. Var femte person deltar i studiecirklar eller kurser, 20 % deltar någon gång och 6 % deltar mer än 20 gånger, dvs. i sammanlagt mer än 20 kurstillfällen under en 12-månadersperiod.
Ungefär var sjätte man och var fjärde kvinna deltar någon gång under ett år i en studiecirkel eller kurs på fritiden. Det är en successiv nedgång sedan i början av 1980-talet då var fjärde man och nära var tredje kvinna deltog minst någon gång. 6 % av kvinnorna och 5 % av männen deltar ofta i någon kurs eller deltar i längre kurser, mer än 20 gånger. Detta har minskat.
I åldrarna 20-44 år har deltagandet i studiecirklar minskat, medan ålderspensionärernas deltagande varit oförändrat bland männen och ökat något bland kvinnorna. I tjänstemannagrupperna och bland sammanboende med barn syns en kraftig nedgång i deltagandet, i synnerhet för kvinnorna.
Orsakerna till den successiva nedgången kan, enligt rapporten, vara flera. Kostnaderna har ökat både för arrangörer och för deltagare genom minskade bidrag. Hårdare krav inom arbetslivet har medfört mer omfattande övertidsarbete med mindre tid för fritidsstudier. En stor del av de kurser som tidigare skedde på fritiden och genom studieförbunden sker numera på arbetstid i arbetsgivarens regi. Kanske har också en ny syn på studiecirklar som bildningsverksamhet gradvis vuxit fram.
Kulturen i siffror 2008 :6. Nya kulturvanor. Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv:
1976-2006. Statens kulturråd, 2008. 360 sidor. Box 27215, 102 53 Stockholm.
Tfn: 08-519 264 00 Fax: 08-519 264 99 Hemsida: www.kulturradet.se.
Hela rapporten
kan laddas ner i två delar som pdf-filer.
2008-11-21
En kartläggning av de nordiska folkhögskolornas internationell och globala verksamhet föreligger i rapportform. Målet var att belysa hur ett globalt medborgarskap gestaltas i nordisk folkhögskola. I arbetsgruppen har ingått representanter från de nordiska länderna samt folkbildningsforskaren Inger Landström, Linköpings universitet, som skrivit rapporten. Enligt rapporten har Danmark 79 folkhögskolor, Finland 90, Norge 77 och Sverige 148. Island har ingen folkhögskola.
Vilka möjligheter har folkbildningspedagogiken att verka för internationalisering och fostran av globala medborgare? Landström noterar att folkhögskolan i Danmark och Norge mest är en ungdomsskola medan i Finland och Sverige också många äldre söker en plattform hos folkhögskolan för en andra chans till utbildning och arbete. I alla länder är majoriteten av deltagarna kvinnor; särskilt på internationella linjer som syftar till volontärarbete. Målgruppen är relativt homogen och förmodligen välmotiverad för uppgiften. Den globala medborgaren tar gestalt som en ung ambitiös kvinna (eller man) med humanistiska värderingar
Några förslag finns om hur arbetet kan gå vidare. Folkhögskolornas pedagogiska förutsättningar behöver ringas in för att beskriva utgångspunkter och utveckling i ländernas folkhögskolerörelser och hur folkhögskolan svarat på samhällsutvecklingen. En beskrivning bör göras av hur folkhögskolorna arbetar i praktiken (pedagogiska principer, målgrupper, inriktning). De egna pedagogiska inspirationskällorna bör relateras till andra länders inspiratörer (Grundtvig, Freire, Tagore) och till hur deras tankar används idag. Landström menar att de förhållanden som belyst i projektet kan utgöra basen för en folkhögskolepedagogik som leder fram till "aktivt medborgarskap" med globala förtecken.
För att förstå inriktningen i internationaliseringsarbetet talar Landström om en global folkhögskolepedagogik och en globalpedagogisk strategi. Det handlar om de nordiska folkhögskolornas didaktiska frågor, en utbildnings- och kursdesign i stort som skulle kunna fungera var som helst i världen. Hur ser en globalt hållbar undervisning och praktik ut i handling? Går det att skapa redskap inom folkhögskolan som får den "globala medborgaren" att utvecklas, bemyndigas, på bästa sätt? Det handlar om en "globalpedagogisk strategi" som motvikt till den determinism som ofta synes vara globaliseringens följeslagare. Ytterst handlar det om folkbildningsverksamhetens syften. Varför arbetar folkhögskolorna överhuvudtaget med det internationella?
Med det globala i sikte - nordisk folkhögskola och internationalisering. Inger Landström. 30 sid. Nordiska folkhögskolerådet, 2008. Publicerad på Folkbildningsnätet, Pedagogiska resurser. Sök på författarnamnet på:www.resurs.folkbildning.net
2008-11-11
Nrdens folkhögskolanBiskops-Arnö, som 2008 fyller femtio år, arrangerar som avslutning på jubileumsåret ett seminarium kring frågan om vad begreppet bildning kan betyda idag.
Seminariet har två syften: dels att belysa Åke Leanders verksamhet och de idéer som skapat Biskops-Arnös profil, dels att ställa frågan hur begreppet bildning kan användas och förstås i dagens samhälle.
Åke Leander kom att sätta sin prägel på skolan på ett avgörande sätt genom en genomtänkt och originell bildningssyn, där traditionen från Grundtvig och svenska samtida tänkare som Erik Gustaf Geijer förenades med starka intryck från kritisk filosofi i Erich Fromms och Theodor Adornos anda. Till det kom ett engagemang i det nordiska samtalet efter kriget med betoning av den nordiska litteraturens betydelse för kulturens och demokratins utveckling.
Medverkande är Bengt Nerman, författare och mediaforskare, Gunder Forss, f.d. folkhögskolerektor och psykolog, Monica Roselius, folkhögskollärare, Anders Thyrring Andersen, litteraturforskare vid Syddansk universitet i Odense, Staffan Söderblom, författare och professor vid Litterär gestaltning i Göteborg.
Seminariet hålls lördagen den 29 november 2008, kl. 10-16. Kaffe serveras från kl. 09.30. Kostnad: 300 kronor inklusive lunch och kaffe. För mer information följ denna länk.
Anmälan till NORDENS BISKOPS-ARNÖ, 746 93 Bålsta. Tel. 08-171 826 70. bg 980-0145 E-post: exp.biskops-arno@folkbildning.net Hemsida: www.biskopsarno.se
2008-11-05
I regeringens proposition om forskningspolitikens inriktning tas inte folkbildningsforskning upp särskilt men väl några forskningsområden som i hög grad berör folkbildningsorganisationernas och -institutionernas verksamhetsfält.
Vetenskapsrådet bör inom det tillgängliga anslaget avsätta medel bl.a. för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet samt konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt 583,5 mnkr åren 2009-2012. Forskningssatsningen inom det konstnärliga området bör omfatta en fortsatt satsning på konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt finansiering av en ny forskarskola för konstnärlig forskning. Dessutom föreslås en ny satsning på forskning inom kultur- och kulturarvsområdet.
Ökad kunskap om det civila samhället ger bättre möjligheter till att utveckla människors egenmakt, inflytande i samhället och position i demokratin. De senaste 15-20 åren har nya former för ideellt engagemang, nätverksbyggande och samverkan uppstått och det civila samhällets betydelse för välfärdstjänster har ökat. Mot bakgrund av förändringarna är det angeläget med kunskap om det civila samhället, dess aktörer och deras verksamheter, kunskap t.ex. om föreningars och folkrörelsers samhällsroll och betydelse för demokratin. Kunskap behövs också om den ideella sektorns sammansättning och villkor, omfattning och verksamhetsinriktning. Folkrörelseutredningen lämnade förslag om ett forskningsprogram om det civila samhället och finansieringen av ett sådant program. Frågan bereds inom regeringskansliet.
Ett lyft för forskning och innovation. Prop. 2008/09:50. Utbildningsdepartementet. 292 sid. Propositionen kan beställas från Riksdagens tryckeriexpedition, tfn 08-786 58 10, fax 08-786 61 76. Utbildningsdepartementets hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/10003/a/113957
2008-10-30
Kulturrådet har nyligen publicerat statistiken för museer och konsthallar verksamhetsåret 2007. Antalet besök vid landets museer och konsthallar uppgick 2007 till 18,9 miljoner, vilket är en minskning jämfört med 2006. Besökssiffrorna 2007 var dock högre än siffrorna innan den fria entrén infördes. Antalet besökare p konsthallarna ökade med 50 % medan museibesöken minskade med 1,9 miljoner eller 39 %. Den största minskningen noterade de centrala museer som under 2007 införde entréavgifter för besökare över 19 år.
Under 2007 hade besökarna tillgång till drygt 2 100 permanenta utställningar och 200 vandringsutställningar. Nästan 1 210 utställningar var nyproducerade. Museerna och konsthallarna förvaltade 63 miljoner fotografier och 62 miljoner föremål. Digitaliseringen av samlingarna innebär att 4,2 miljoner föremål och fotografier finns tillgängliga via Internet.
Samarrangemangen med studieförbunden uppgick till 1 114 stycken. Dessa lockade drygt 63 000 besökare, ett genomsnitt på 57 personer per arrangemang. Främst engagerades gruppen Övriga kulturarbetare som medverkade i 488 arrangemang. Bildkonstnärer medverkade i 153 arrangemang.
Kulturen i siffror 2008:4. Museer och konsthallar 2007. Statens kulturråd, 2008. 88 sidor. Box 27215, 105 32 Stockholm. Tfn: 08-519 264 00 Fax: 08-519 264 99 Hemsida: www.kulturradet.se
2008-10-22
En ny bok om hur de studie- och utbildningsvägar som står till buds för vuxna har utkommit. Författare är Kenneth Abrahamsson, Jan Edling och Carl Holmberg. Vi presenterar boken under Om forskning/forskningsrapporter. Läs mer.
2008-10-20
Ett antal artiklar från, de senaste årgångarna av föreningens medlemsskrift Forskning om folkbildning kan nu sökas i fulltext här webbsidan. Avsikten är att fler artiklar succesivt ska läggas ut. Sökning sker vi länken Skrifter ovan. Du kan också gå direkt till söksidan via denna länk.
2008-10-12
Den polske forskaren Tomasz Maliszewski har skrivit en avhandling om svensk folkhögskola. Avhandlingen finns nu tillgänglig på svenska i bokform, uppdaterad och mera lättillgänglig. Läs mera
2008-10-08
17 – 18 april i år genomförde Föreningen för folkbildningsforskning ett seminarium om Mångkultur och folkbildning. En dokumentation från seminariet har publicerats medlemsskriften Forskning om folkbildning nr 1-2008. Dokumentationen finns också tillgänglig för nedladdning.
2008-10-07
Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, Föreningen för Folkbildningsforskning (FffF) och Enheten för forskning om civilsamhället vid Ersta Sköndal högskola inbjuder till seminarier om svensk folkbildning. Vid två till tre tillfällen per termin kommer folkbildningsforskare att presentera sin forskning.
För initiativet står seminariets ordförande professor Gunnar Sundgren vid Stockholms universitets Pedagogiska institution, folkbildningsforskare sedan många år, ordföranden för FffF fil.dr. Jan Byström, tidigare verksam som forskare, utvecklingschef vid SISU, samt teol.dr. Johan von Essen, som forskar om folkbildningens relation till det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola.
Seminarierna riktar sig till alla - folkhögskollärare, cirkelledare, verksamhetsledare, organisatörer - som vill fördjupa sin förståelse av folkbildningen och till forskare som är intresserade av att upprätta en dialog med fältet kring aktuella forskningsproblem och forskningsresultat.
Fil. dr. Anna Lundin presenterar sin avhandling Folkbildningsforskning som fält - från framväxt till konsolidering. Den ger en överblick över hur hela forskningsfältet ser ut fram till dags dato, vilka som varit tongivande, vilka centrala teman och frågor som behandlats. Läs mera.
Seminariet hålls i Lärarhögskolans lokal Q230 i Konradsbergs huvudbyggnad (Q) klockan 16-18. (T-bana Thorildsplan) För den som så önskar kommer det att finnas smörgås och kaffe/te.
Se vidare inbjudan. Karta Konradsberg.
Nästa seminarium äger rum onsdagen den 3 december 2008 på Ersta Sköndal högskola. Johan von Essen presenterar sin avhandling Om det ideella arbetets betydelse. Anteckna redan nu datumet!
2008-10-01
Föreningen för folkbildningsforskning ger ut medlemsskriften "Forskning om folkbildning". Ett nytt nummer, 1:-2008 har just utkommit. Ta del av innehållsförteckningen här. Du kan beställa ett skriften från föreningen, enklast genom e-post till föreningens sekreterare.
2008-09-30
Den process som det nya studieförbundet Ibn Rushd genomgått på vägen till ett statsbidragsberättigat studieförbund har på Folkbildningsrådets uppdrag följts av två forskare vid Linköpings universitet.
En rapport från studien finns nu klar och presenteras kort under om forskning/forskningsrapporter. Läs mer.
2008-09-26
Folkbildningsrådet har sammanställt de kommunala och regionala bidragen till studieförbunden 2007. Uppgifterna har samlats in av de 20 länsbildningsförbunden.
Kommunernas bidrag för 2007 uppgick totalt till 404 mnkr, vilket var en minskning med 8,8 mnkr eller 2,1 % jämfört med 2006. Det totala bidraget utgjordes till 97 % av generella bidrag. Resten är riktade bidrag. Bidraget ökade i 39 kommuner (50/2006), minskade i 43 (39) och var oförändrat i 208 (201). Elva kommuner gav inget bidrag något av åren. Det genomsnittliga bidraget per invånare var 43,08 kr (44,64). Sedan 1999 har bidraget omräknat till KPI minskat med 152 304 mnkr eller 29,0 %.
Kommunernas budgetar för 2008 visar en fortsatt minskning av det totala bidraget med 18,6 mnkr eller 4,6 %. I 106 kommuner minskar bidragen och ytterligare två ger inga bidrag. Det genomsnittliga bidraget per invånare minskar till 40,77 kr. Högst bidrag per invånare har 2008 alltjämt Eskilstuna med 124,75 kr, den enda kommunen med ett anslag över 100 kr/inv.
De regionala bidragen till studieförbund och länsbildningsförbund 2007 uppgick till 303,9 mnkr, en minskning med 2,3 mnkr eller 0,7 %. De generella bidragen till studieförbunden var 227,1 mnkr (-9 mnkr eller 3,1 %) De renodlade bidragen till de elva länsbildningsförbund som får regionalt stöd för administration och information var 11 mnkr (-0,2 mnkr).
Landstingens/regionernas budgetar för 2008 innebär en minskning av det totala bidraget med 5,1 mnkr (1,7 %) till 298,8 mnkr. För studieförbunden innebär det en minskning med 5,6 mnkr (-2,0 %) till 271,5 mnkr. För länsbildningsförbunden har 12,3 mnkr budgeterats, en ökning med 1,3 mnkr.
Åtta landsting/regioner budgeterar en ökning, och åtta en minskning. I fyra är bidragen oförändrade. Störst procentuell ökning har Norrbottens, Jämtlands och Södermanlands landsting. Största minskningen finns i Östergötland, Blekinge och Kalmar.
Sammantaget har det totala generella bidraget, inklusive länsbildningsförbunden, minskat med 13 mnkr sedan 1999. Omräknat till KPI är minskningen 50,1 mnkr.
Mer information finns på Folkbildningsrådets hemsida www.folkbildning.se
2008-09-13
Musikmuseet arrangerar i höst tre s.k. folkkonserter. Formen har sitt ursprung i de konserter som folkbildare i slutet av 1800-talet arrangerade för att inte höga biljettpriser och pretentiösa lokaler skulle förhindra deltagande. Det spelades lättare klassisk musik som presenterades utförligt.
Även om det idag är lätt att få tillgång till klassisk musik till låg kostnad finns behovet kvar att förstå och få en relation till musiken. I höstens tre konserter berättar tre kulturpersonligheter fritt om musik med anknytning till sina egna upplevelser och tankar.
Samtliga konserter hålls på Musikmuseet. Sibyllegatan 2, Stockholm och startar kl. 19.00. Biljettpris 100 kronor. Kan köpas i Musikmuseets reception från kl. 12 samma dag.
Konserterna är ett samarbete mellan Sällskapet Musikmuseets vänner och Stockholms Arbetareinstitutsförening.
2008-09-05
I en avhandling om synen på medlemsskap i demokratiska organisationer har Johan Hvenmark studerat synen på medlemsskap i hos ledare och tjänstemän på högska nivå i nio organisationer. Hur uppfattar de intervjuade medlemskapet? Vilka är kopplingarna mellan dessa uppfattningar och det sociala sammanhanget? Hur förhåller sig dessa uppfattningar till den organisatoriska strukturen och praktiken? Läs mer.
2008-08-13
Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, behandlar i sin senaste bok medborgarnas politiska deltagande och samhällsengagemang. Boken presenteras under, om forskning/forskningsrapporter. Läs mer.
2008-08-06
Kulturrådet följer på regeringens uppdrag besöksutvecklingen vid de 19 statliga museer som omfattas av fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år. Enligt den senaste rapporten ökade under första halvåret 2008 antalet besök med 23 procent på dessa museer, jämfört med första halvåret 2007. Endast Etnografiska museet, Kungliga Myntkabinettet och Nordiska museet redovisade färre antal besök.
Jämfört med första halvåret 2006, då de 19 museerna hade fri entré för samtliga besökare, har enbart fyra av museerna haft fler besök i år. Sammanlagt har antalet besök mellan dessa år minskat med 27 procent.
I förhållande till första halvåret 2005, det första året med fri entré för alla besökare, innebar däremot utfallet första halvåret 2008 en minskning med 29 procent.
I rapporten konstateras att det finns ett starkt samband mellan attraktiva utställningar och publikaktiviteter och höga besökssiffror.
Under första halvåret 2008 utgjorde personer upp till 19 år 19 procent av samtliga besök vid 14 av de 19 berörda museerna. Högst andel personer upp till 19 år hade Musikmuseet med 50 procent av det totala antalet besök vid museet.
Besöksutveckling för statliga museer 2008. Redovisning av besöksutfall för statliga museer som omfattas av fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år. 31 sidor. Kulturrådet 2008. Box 2725, 102 53 Stockholm, tfn 08-519 264 99. Rapporten kan laddas ned från www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=4005&epslanguage=SV
2008-07-29
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har sedan slutet av 1990-talet gjort olika insatser för att bidra till forskningen om frivilligsektorns/organisationernas och det ideella arbetets roll i samhället, dvs. kring det som numera ofta benämns det civila samhället. RJ inledde 2007 en tvåårig satsning på postdoktoral forskning om det civila samhället. Nu utlyses ca 5 miljoner kronor till postdoktorala forskningsprojekt från och med 1 januari 2009. Satsningen görs i samverkan med Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran, som bidrar med 0,6 miljoner kr.
Projekten ska avse grundläggande forskning om det civila samhället och dess organisationer. De kan vara teoretiskt inriktade eller på teman som ligger organisationerna, de aktiva medborgarna och deras vardag närmare. Projektmedel kan beviljas för heltidsanställning under högst tre år. Den sökande formulerar och motiverar själv valet av forskningsuppgift och forskningen kan avse såväl svenska som internationella förhållanden.
Sökande ska ha avlagt doktorsexamen under 2003 eller senare. Ansökan ska bestå av en forskningsplan för upp till tre år, CV och publikationsförteckning. Vidare ska sökanden ange var forskningen ska utföras (universitet, högskola, institut m.m.) och anslagsförvaltare. Sökanden ska genom intyg (motsvarande) från prefekt/chef visa att den angivna värdinstitutionen dels är införstådd med ansökan, dels anger sina direkta och indirekta kostnader för att ta emot ett ev. anslag till denna typ av anställning eller förordnande. RJ tillhandahåller ett särskilt formulär för detta.
Ansökningarna kommer att bedömas av en av RJ särskilt tillkallad bedömningsgrupp. Beslut om anslag meddelas i mitten av december 2008. Beviljade anslag ställs till förfogande fr.o.m. 1 januari 2009.
Sista ansökningsdag är den 1 oktober 2008. Ansökan med forskningsplan görs elektroniskt via www.rj.se tidigast från och med den 20 augusti 2008. Ansökan får omfatta högst 20 000 tecken inkl. blanksteg. Den skall innehålla uppgifter om den forskning som den sökande vill bedriva med preciseringar av forskningsproblemet: formulering av syfte, allmän uppläggning, teori och metod, relation till den internationella forskningsfronten samt angivande av forskningsområdets viktigaste arbeten. Därutöver skall uppgifter finnas om forskarens meriter samt nuvarande anställningsförhållanden.
Information lämnas av forskningsdirektör Mats Rolén, tel. 08/50 62 64 17, e-post mats.rolen@rj.se
2008-07-15
Under 2007 hade biblioteken 68 miljoner besök. 2,6 miljoner låntagare lånade 57 miljoner böcker och 12 miljoner skivor, filmer etc. Närmare hälften av de böcker som lånades ut var barn- och ungdomslitteratur. Jämfört med 2006 minskade den totala utlåningen med två procent. Främst är det utlåningen av skönlitteratur för vuxna som har minskat.
Biblioteken erbjöd sina besökare 40 miljoner böcker och 3 miljoner AV-medier, tillgång till databaser samt kulturprogram i samarbete med studieförbunden. Dessa samarrangemang samlade 122 000 deltagare. Tre av fyra bibliotek anordnade författarbesök och nio av tio bokprat eller boksamtal. Biblioteken arrangerade 66 000 publika aktiviteter för att locka nya besökare. Två av tre aktiviteter riktade sig till barn och ungdom.
Tillgången till datorer och databaser fortsätter att öka. 2007 fanns det drygt 6 600 datorer tillgängliga för allmänheten. Två av tre datorer hade Internetuppkoppling.
2007 fanns sammanlagt 2 090 utlåningsställen, i form av huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Antalet utlåningsställen har minskat med fyra procent jämfört med 2006.
Driftskostnaden per invånare i Sverige var 382 kronor, varav 12 procent gick till inköp av medier. Kostnaden per lån var i medeltal 51 kronor. Det fanns 4,7 böcker och AV-medier per invånare. Två tredjedelar var vuxenböcker, en tredjedel barnböcker. Tre procent var referenslitteratur. Dessutom fanns 8 800 tidningsprenumerationer och drygt 79 000 tidskriftsprenumerationer.
Folkbiblioteken 2007. Kulturen i siffror 2008:3. 101 sid. Kulturrådet 2008. Kan laddas ner från www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=3973&epslanguage=SV
2008-07-09
Utredaren Ros-Marie Febran har lämnat sin utredning om Public Servise, Konitunitet och förändring, (SOU 2008:64). Läs mer och hitta en länk för att ladda ner utredningen.
2008-07-02
Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola arrangerar den 10-12 september 2008 en internationell konferens om det ideella arbetet i Europa. Samverkande organisationer är Riksbankens Jubileumsfond och nätverket CINEFOGO.
Konferensen, som är öppen för alla, hålls på Ersta Sköndal högskola i Stockholm. För den som önskar delta i onsdagskvällens middag är avgiften 90 €, annars är den 60 €. Konferensspråket är engelska.
Anmälan, som är bindande, senast den 10 augusti 2008. I det bifogade dokumentet finns information och konferensprogram. Registrering görs till Lena Blomquist, e-post: lena.blomquist@esh.se tfn 08-555 051 30 som också lämnar praktisk information.
Mer informtion och program för konferensen "Contemporary European
Perspectives on Volunteering: Civic Virtue vs. Social Movement Activism".
finns på länken www.esh.se/volunteering
2008-06-27
Anna Lundin Mälardalens högskola har disputerat på en avhandling om folkbildningsforskning. Avhandlingen Folbildninsforskningen som fält – från framväxt till konsolidering analyserar forskning om folkbildning som ett socialt och kulturellt fält, ett fält att strida på och strida om. Läs mera under Om forskning.
2008-06-17
Verksamhetsstatistik för studieförbund och folkhögskolor för 2007 föreligger nu. Kulturrådet publicerar studieförbundsstatistiken och SCB folkhögskolestatistiken.
De åtta studieförbunden anordnade 283 300 studiecirklar med 9 926 600 studietimmar och 2 021 400 deltagare (2006: 263 800, 10 308 400 resp. 2 010 800). I medeltal deltog sju personer vid elva tillfällen under 35 studietimmar i varje studiecirkel. Av det totala antalet deltagare var 58 % kvinnor. Studiecirklar anordnades i totalt 179 olika ämnen. De flesta återfanns inom ämnesgruppen Humaniora och konst i vilka Improvisatorisk musik och Sång och musik dominerade med drygt 20 procent av samtliga anordnade cirklar.
Kulturprogrammen hade 15 019 300 deltagare i 252 600 arrangemang (2006: 14 298 800 resp. 239 500). Den vanligaste programformen var Sång och musik tätt följd av Föreläsningar. Antalet aktiviteter inom Annan folkbildningsverksamhet var 66 015 med 785 400 deltagare (2006: 42 400 resp. 486 600 för de åtta förbunden). (Totalt redovisades 86 100 aktiviteter 2006 men då ingick SISU i redovisningen.) I medeltal träffades 11,9 deltagare vid 7,5 sammankomster under sammanlagt 20,8 studietimmar. Vanligast var ämnen inom ämnesgruppen Humaniora och konst. Totalt var 63 % av deltagarna kvinnor
De 148 folkhögskolorna hade i genomsnitt (vår och höst) 26 400 deltagare på de långa kurserna (minst 15 dagar). De långa allmänna kurserna hade 12 800 deltagare och långa särskilda kurser 13 300. 86 % av deltagarna på allmän kurs studerade allmänteoretisk inriktning. På de särskilda kurser deltog de flesta i kurser i estetiska ämnen, beteendekunskap och humaniora samt samhällsvetenskapliga ämnen. De korta kurserna (1-14 dagar) hade under våren 71 700 deltagare och under hösten 76 000. Det totala antalet kursdeltagare i folkhögskolan var på våren 111 400 och på hösten 121 000 (2006: 111 700 resp. 111 200). Andelen kvinnor var vår resp. höst på allmänna kurser 63 resp. 64 %, på särskilda kurser 66 % bägge terminerna, på korta kurser 43 resp. 48 %.
Kulturen i siffror 2008 #2. Studieförbunden 2007. Statens kulturråd 2008. www.kulturradet.se Statistiska meddelanden UF 22 SM 0801. Folkhögskolan vår- och höstterminen 2007. Statistiska centralbyrån 2008. www.scb.se
2008-06-13
I Folkbildningsrådets återrapportering till regeringen ingår att följa den ekonomiska situationen och utvecklingen inom studieförbundens samtliga organisationsled. Underlag är de åtta studieförbundens centrala årsredovisningar och en enkätsammanställning från lokalavdelningsnivån. ABF, SV och Sfr har en treledsorganisation, övriga har ett centralt och ett regionalt/lokalt led.
För 2006 uppgick den totala omsättningen, inkl. ej bidragsberättigad verksamhet, till 4,1 mdkr. På avdelningsnivå utgjorde den statsbidragsberättigade verksamheten 69 %. Övrig verksamhet, främst uppdragsutbildning, utgjorde 17 %. Centralt omsattes 413 mnkr eller 10 % av den totala summan. Statsbidragen, den viktigaste intäkten, uppgick till 41 %. Anslag från landsting/regioner och kommuner utgjorde 13 % och övriga bidrag 12 %. Bidragens andel uppgick totalt till 66 %. Deltagar- och försäljningsintäkterna var 26 %.
De totala kostnaderna uppgick till över 3,3 mdkr, varav den lokala nivån svarade för 2,8. Personalkostnaderna uppgick till 55 % eller 2,2 mdkr.
Den bidragsberättigade verksamhetens (cirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet) intäkter på lokal nivå var 2 830 mnkr för 2006, en minskning med 68 mnkr från 2005. Kostnaderna uppgick 2006 till 2 775 mnkr, en minskning med 69 mnkr. Resultatet före finansiella intäkter och kostnader och dispositioner var drygt 55 mnkr båda åren.
År 2006 hade 198 av de 397 lokala enheterna underskott före finansiella kostnader och intäkter (2005: 198 av 407 avdelningar). Det samlade underskottet uppgick till 77 mnkr (2005: 84 mnkr). Efter finansiella kostnader och intäkter och bokslutsdispositioner redovisade 165 avdelningar ett sammanlagt underskott på 71 mnkr (2005: 179 avdelningar och 71 mnkr). År 2006 redovisade 232 avdelningar ett överskott med 99 mnkr. Det sammanlagda nettoresultatet uppgick till 28 mnkr (2005: 228 avdelningar, 148 mnkr resp. 77 mnkr).
Studieförbunden bedriver som majoritetsägare en betydande verksamhet i bolag, stiftelser och andra institutioner.
Antalet anställda, exkl. cirkelledare, uppgick 2006 till i genomsnitt 3 750. Antalet cirkelledare var över 110 000, varav drygt 450 var tillsvidareanställda. Mer än hälften av cirkelledarna var inte arvoderade.
Studieförbundens ekonomi 2005 och 2006. Folkbildningsrådet 2008. www.folkbildning.se
2008-06-09
Den uppmärksamme har säkert noterat mindre förändringar på hemsidan. En översyn och komplettering har inletts. Det är fråga om begränsade förändringar, som vi ändå tror ska öka användbarheten.
Den tidigare knappen "Seminarier" i huvudet har ersatts av en ny knapp "Om forskning". Här hittar du korta informationer om främst folkbildningsforskning men också uppgifter om offentliga utredningar och andra skrifter som rör folkbildningen. Inledningsvis finns där sådant som sedan något år tillbaka funnit under "Aktuellt" men nu sorterat i tre underavdelningar. Vi hoppas att detta ska underlätta. Här avser vi att kontinuerligt fylla på med nytt material och samtidigt låta uppgifterna ligga kvar så att det blir möjligt att även hitta uppgifter om äldre material.
Information om aktuella seminarier kommer i fortsättningen att finnas under "Aktuellt". Dokumentation från föreningens seminarier hittar du i fortsättningen under "Skrifter". Där finns, som tidigare, informtion om föreningens egna skrifter.
Vi räknar med att i ett kommande steg göra artiklar från föreningens medlemsskrift "Forskning om folkbildning" tillgängliga i fulltext på hemsidan. I ett senare steg kan det också komma att gälla artiklar ur "Årsbok om folkbildning".
Synpunkter på förändringarna och på hemsidan i övrigt är välkommna. Skriv till Alvar Svensson som ansvarar för skötseln av föreningens hemsida.
2008-05-04
Årsbok om folkbildning, som utges av föreningen har utkommit med sin fjortonde årgång. Boken har sänts ut till föreningens medlemmar. Andra intresserade kan köpa den genom föreningens sekreterare.
Se vidare under Skrifter, där du också hittar en innehållsförteckning.
2008-06-04
Föreningsstämma för Föreningen för folkbildningsforskning hölls den 23 april på Skeppsholmens folkhögskola.
Styrelsens verksamhetsberättelse för 2007 redovisades och godkändes. Intresserade kan ta del av verksamhetsberättelsen under. Verksamhetsinriktningen för perioden 2008 – 2009 fastställdes. Båda dokumenten finns tillgängliga på hemsidan under avdelning, Verksamhet.
Tre ledamöter i styrelsen Lars G. Andersson, Fredrika Säfström och Jan-Sture Karlsson avgick och avtackades för sina insatser. Nyvalda till styrelsen blev Petros Gougoulakis, Krister Hansson och Anita Lundin. En kort presentation av styrelsens samtliga ledamöter finns här. Jan-Sture Karlsson som avgick från styrelsen valdes tillsammans med Eric R Persson till revisor.
2008-06-04
Utbildningsdepartementet meddelade den 10 mars att Frivux-utredningens betänkande, Frivux - Valfrihet i vuxenutbildningen (SOU 2008:17) inte kommer att remitteras. Huvudförslaget i utredningen innebar fri etableringsrätt för vuxenutbildning.
- Regeringen bedömer att reformtempot i utbildningsväsendet redan är högt under kommande år. Att bland annat införa ny skollag, nya betyg, nya läroplaner, ny lärarutbildning och samtidigt genomföra omfattande omstruktureringar genom fri etableringsrätt skulle kunna innebära en risk för en kvalitetssvacka under den redan intensiva reformperioden. Av de skälen väljer vi att inte genomföra huvudförslaget, säger utbildningsminister Jan Björklund på departementets hemsida http://www.regeringen.se/sb/d/1454
- Utredningen har flera intressanta delförslag , som regeringen kommer att bereda vidare, avslutar utbildningsminister Jan Björklund
2008-03-14
Studieförbundet Ibn Rushd får statsbidrag fr.o.m. 2008, enligt beslut av Folkbildningsrådet. Förbundet är indelat i fem regioner i hela Sverige och har nio medlemsorganisationer bl.a. Islamiska förbundet i Sverige, Sveriges Muslimska scouter Islamic Relief.
Förbundets vision är islam ska vara en självklar del av Sverige. Det ska inte vara något konstigt att vara svensk muslim. Uppgiften är att stärka muslimer i Sverige och att ge icke muslimer mer kunskap om Islam.
Namnet Ibn Rushd är hämtat från den arabiske filosofen, och vetenskapsmannen Ibn Rushd (1126 – 1198) som verkade vid verkade vid det muslimska kalifatet i Corodoba centrum i det arabisk-spanska Andalusien. Han skrev över 20 000 sidor främst inom medicin, filosofi, juridik och teologi.
Ibn Rushds väg till statsbidragsberättigat studieförbund har kartlagts i en vetenskaplig studie vid Linköpings universitet. I studien behandlas bl.a. kvalificeringsprocessens möjligheter och begränsningar.
Mer information finns på www.ibnrushd.se.
2007-12-07
Regeringen har tillsatt en kommitté för översyn av kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer samt förslag till förändringar. I direktiven framhålls att kulturpolitiken i stort varit oförändrad sedan 1970-talet. De nationella målen speglar, enligt regeringen, i mycket 70-talets synsätt. Även om det fortfarande råder enighet om mycket så är målen i vissa avseenden föråldrade. Det finna också anledning att pröva förhållandet mellan mål och medel.
Andra punkter som tas upp i direktiven är samspelet mellan stat, landsting och kommuner, där kommittén får i uppdrag att pröva möjligheterna till utveckling och förnyelse. Kommittén ska pröva behovet av att förändra det statliga stödet till den regionala nivån. Statens insatser inom kulturpolitiken behöver tydliggöras och dess insatser och åtagande koncentreras. Regeringen konstaterar att det offentliga står för en stor andel av kulturlivets finansiering. Betydelsen av stödet från enskilda, ideella krafter och näringsliv har växt men vägar att ytterligare uppmuntra och utveckla detta behöver sökas. En fördjupad probleminventering av detta område ska göras med utgångspunkten att andelen enskild finansiering av kulturlivet bör öka.
Utredningen ska också ta upp samspelet med andra samhällsområden som är viktiga för medborgarna. Här nämns sambandet mellan kultur och skola, folkbildning och högre utbildning respektive forskning liksom samhällets internationalisering och integrationspolitiken. Sambanden mellan kultur och regional utveckling ska tas upp liksom sambanden mellan kultur och folkhälsa.
Till ordförande för kommittén har utsetts Eva Swartz, VD stiftelsen Natur och kultur. Vidare ingår bland andra Jonas Andersson VD stiftelsen Framtidens kultur, Birgitta Englin VD Riksteatern och Mats Sjöstrand generaldirektör Skatteverket. Huvudsekreterare blir överintendenten Keith Wijkander. Den politiska förankringen sker genom en referensgrupp med företrädare för samtliga riksdagspartier.
Utredningens direktiv Dir 2007:99 Kulturpolitikens inriktning och arbetsformer, i sin helhet kan laddas ner från regerings hemsida.
2007-07-02