Aktuellt litteratur _____________________________________________________ En mosaik av mening 2012-02-09 I antologin ”En mosaik av mening – Om studieförbund och civilsamhälle” diskuterar författarna studieförbundens historiska och nutida utveckling i förhållande till civilsamhället. Eftersom både civilsamhälle och folkbildning kan ges en rad olika tolkningar blir de bilder som framträder komplexa, likt skärvorna i en antik mosaik. Studieförbunden uppstod ur de svenska folkrörelsernas behov av organiserad studieverksamhet men har förändrats till alltmer kartelliknande federationer verksamma på en öppen utbildningsmarknad. Om de idag kan förstås som delar av ett civilt samhälle är därför en öppen fråga. Genom att belysa studieförbundens olika nivåer – riksorganisationernas, regionernas och den lokala verksamhetens – problematiseras deras självförståelse och civilsamhälls-tillhörighet. Studieförbunden framstår som organisationer med motsägelsefulla identiteter. Som marknadsaktörer delar de upp en gemensam utbildningsmarknad mellan sig och utför projekt, inte minst på uppdrag från stat och kommun, som varken kan förstås som folkbildning eller delar av ett civilt samhälle. ”Folkbildning” blir då ett varumärke som legitimerar det offentliga stödet och som ger marknadsfördelar. Samtidigt skapar de tillsammans med sina grundar-, medlems- och samverkansorganisationer offentligheter där människor inom ramen för en social intressegemenskap kan skapa mening. Därigenom bidrar de också till ett civilt samhälle. Johan von Essen & Gunnar Sundgren (red.): En mosaik av mening – Om studieförbund och civilsamhälle (Daidalos 2012). Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet? 2011-10-07 Folkbildningsrådet har publicerat en ny rapport: Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet? – Tre minoriteters egna bildningsverksamheter (Folkbildningsrådet informerar No 2-2011). Rapporten är resultat av ett ettårigt forskningsprojekt som rådet finansierat. Projektet har genomförts av fyra forskare vid Linköpings universitet: Robert Aman, Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg och Thomas Winman. Forskarna har undersökt hur olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter kan förstås. I rapporten beskrivs de processer som lett fram till etablerandet av Kista och Agnesbergs folkhögskolor, studieförbundet Ibn Rushd samt Samernas utbildningscentrum. Rapporten kan beställas från Folkbildningsrådet eller laddas ner som pdf-fil. Folkhögskoledeltagares sociala representationer 2011-08-18 Annelie Andersén har skrivit en avhandling med titeln Ett särskilt perspektiv på högre studier? – Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet (Högskolan i Jönköping, Dissertation No 13, 2011). Folkhögskolan skiljer sig från andra utbildningsinstitutioner. Folkhögskolan har därmed en viktig roll för att bredda rekryteringen till högre utbildning eftersom den förväntas nå grupper som normalt inte söker vidare till högskola och universitet. I avhandlingen undersöks folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet. Resultatet visar att folkhögskolans företrädare har förhållit sig till två huvudidéer: den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan anpassar sig till det omkringliggande samhället och dess krav. Båda dessa idéer förklarar, enligt avhandlingen, varför olika sociala identiteter och olika sociala representationer existerar bland folkhögskoledeltagarna. Utgivare: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Box 1026, 551 Jönköping Industrialiseringen och de kvinnliga folkhögskolorna 2011-06-10 De första femtio åren av den kvinnliga folkhögskolans historia, 1873-1920, infaller under en brytningstid med stora samhällsförändringar. Industrialiseringen stormar fram och förändrar i grunden människors levnadsförhållanden. I en ny bok – ”att sprida ljus och klarhet öfver företeelserna i köket…” – skriver Marianne Marcusdotter om hur de kvinnliga folkhögskolorna förhöll sig till industrialiseringen. Hon skriver bland
annat om betydelsen av de maskiner som man började använda i mejerier och den textila slöjden. Det handlade bland annat om separatorer och symaskiner. Marianne tar även upp vad nya vetenskapliga rön betydde för skolköksverksamheten, där eleverna lärde sig laga näringsriktigt mat. Marianne Marcusdotter: ”att sprida ljus och klarhet öfver företeelserna i köket… – Den vetenskapliga förändringens och industrialiseringens tid sätter spår i den kvinnliga folkhögskolan” (Författares Bokmaskin 2011). ISBN 978-91-633-8951-1. 60 sidor. Boken kan beställas direkt från författaren, epost: marcusdotter@gmail.com Två skrifter om studiecirklar 2011-05-23 Bildningsförbundet Östergötland har i samarbete Linköpings universitet nyligen publicerat två skrifter om studiecirklar: Cirkelledares beprövade erfarenheter av Martin Lundberg & Staffan Larsson (100 sidor) Författarna vill förmedla vad ”beprövade erfarenheter” kan vara genom att intervjua erfarna cirkelledare om hur det kan vara att leda studiecirklar. Det handlar bland annat om hur man som cirkelledare kan få gruppen att fungera, hur man på olika sätt kan stödja lärandet genom att handleda, förevisa etc. Boken handlar också om hur man kan planera studierna, hur studiematerial kan användas etc. Längtan att skapa med händerna – att lära konsthantverk i studiecirkel av Ann-Marie Laginder (110 sidor) Den här skriften handlar om hur engagemang och skicklighet kommer till uttryck när man för nöjes skull lär sig konsthantverk i studiecirkel. Deltagare i fyra olika cirklar – vävning, träslöjd, silversmide, nålbindning – har intervjuats om lärandets processer, om gemenskapen olika ansikten, om längtan att skapa med händerna, om vad som händer med engagemanget etc. Skrifterna finns eller kommer att finnas som pdf-dokument att ladda ner från: www.bildningsforbundet.se/dokument-statistik/ovrigt/ Att bilda ett samhälle 2011-05-09 Den här skriften – utgiven av Föreningen för folkbildningsforskning – utgör en tillbakablickande sammanfattning, fördjupning och utveckling av innehållet i den serie om tre tvådagarsseminarier kring mångkultur och folkbildning, som föreningen anordnade på Tollare folkhögskola under april månad 2008, 2009 och 2010. Se utförligare presentation under Verksamhet > Seminarie-dokument. Bildning – texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman Det bildningsbegrepp som för inte så länge sedan föreföll avfört ur samhälls- och utbildningsdebatten har under senare år fått en tydlig renässans. Denna bok lyfter ur glömskan den rika bildningstradition som funnits i Sverige sedan början av 1800-talet. Tjugofyra texter av författare, filosofer, pedagoger, folkbildare och politiker ger perspektiv på dagens bildningsdebatt: Esaias Tegnér, Erik Gustaf Geijer, Carl Adolph Agardh, Johan Vilhelm Snellman, Gustaf Reinhold Rabe, August Palm, Karl Johan Gabrielsson, Ellen Key, Rickard Sandler, Hans Larsson, Valfrid Palmgren, Kata Dalström, Zeth Höglund, Oscar Olsson, Natanael Beskow, Carl Cederblad, Arthur Engberg, Alva Myrdal och Gunnar Myrdal, Gunnar Hirdman, Emilia Fogelklou, Bengt Nerman, Erik Hjalmar Linder, Donald Broady och Sven-Eric Liedman. Bokens redaktörer, Anders Burman och Per Sundgren, är idéhistoriker och är verksamma på Södertörns högskola. 403 sidor. Daidalos 2010. |
|
Uppdaterad 2012-02-09 |
|