I Burträskkursen om Folkbildning och digital delaktighet har deltagarna varit en blandning av kontorspersonal och tillsvidareanställda cirkelledare. Burträsk är ett lite mindre samhälle med ca 4500 innevånare inkluderat byar i Burträsk socken. Denna socken var en egen kommun en gång i tiden, men tillhör sedan de stora sammanslagningarna på 70-talet Skellefteå kommun. Innevånarna i Burträsk lever dock fortfarande till stora delar som om de bodde i en egen kommun.
När den stora bredbandsutbyggnaden kom igång på allvar i början på 2000-talet, så hade redan Burträsk satt igång ett eget projekt med Radio-LAN i ett samarbete med Lövånger. Bredband på 2 Mbit fanns därför rätt så tidigt i samhället, eller i närheten av skolorna, där master stod. Företaget BLITS (Burträsk – Lövånger – IT-samverkan) startades som Internetleverantör. Nu har man satsat vidare med olika fiberdragningar både inom samhället och ute i byarna. Tekniken finns därför, men kunskapen om hur man ska använda den är något bristfällig. Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk jobbar ständigt med att minska den digitala klyftan genom olika folkbildningsaktiviteter, men genom denna utbildning har vi inventerat nya målgrupper och verksamhetsområden. Här är våra konkreta förslag:
Seniorboende Vi har intervjuat några äldre + en anställd på äldreboendet i Burträsk. Den anställde jobbar på ett äldreboende med tillsyn dygnet runt. Det finns bredbandsuppkoppling till varje lägenhet, men i nuläget ingen användare, detta på grund av de personer som flyttar dit är både gamla, trötta och har minnes och talsvårigheter och kroppsliga sjukdomar. De personer som bor på seniorboende som vi pratat med är lite piggare, en tyckte att kanske i framtiden att det skulle finnas en lokal med datorer för den som ville
lära sig grunden till data och skapa intresse för datorer. De övriga var ej intresserade de tyckte att de hade gjort sitt och ville bara vara. I framtiden kanske SV, Kommun, Landsting eller andra kan bidra till datorer som ska finnas tillgängliga + en lokal att vara i och att ha cirkelverksamhet i data, mobil, tv eller annan utrustning.' Vad man skulle kunna göra för att underlätta, är att skaffa talande datorer och program som är lätta att använda och förstå eller andra hjälpmedel som behövs i det digitala samhället. I nuläget känns inte intresset så stort, men om några år tror vi att intresset ökar bland de äldre. Och de personer som i nuläget är intresserade kan man kontakta via brev, tidning att det finns cirklar för äldre att lära sig att betala sina räkningar, skicka mejl till barn och barnbarn med flera, och hitta det man intresserar sig för t ex. recept, bilar ,trav mm.
Margaretha, Maria, Monica
Kraftsamling skog En aktuell cirkel som med fördel och ur ett framtida perspektiv borde vara högst aktuell att genomföra i våra skogsbygder är " Kraftsamling skog". Jag har försökt lansera tanken om en lokal cirkel inom byn med stöd av Internet, demografiskt består gruppen av 9 personer, 4 är <50 år, övriga 50 - 75 år.
Samtliga i gruppen under 50 accepterade Internet som en naturlig del i utbildningen, främst för att söka fakta, av de som är 50+ accepterade 1 person Internet som en komplement till utbildningen.
Hur går man då tillväga? Ska de som är beredda att söka information på nätet vidareförmedla denna information muntligt eller skriftligt till de som inte har Internet eller saknar dator? Jag funderar på att koppla upp ett antal datorer i ett nätverk o starta cirkeln på ett konventionellt sätt för att sedan visa hur man går till väga för att hämta in nyheter och fördjupningar via webben.
Cirkeln ska startas innan februari månads utgång för att hinna läsa in tillräckligt mycket teoretiska kunskaper för att kunna bedöma de fältförsök som är gjorda utifrån ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Cirkelledare behövs detta ifall endast som formell ledare då kunskaperna kring skogskötsel redan finns i stor utsträckning bland deltagarna vad gäller praktiska arbeten, fördjupningen ska inriktas på förändringar i planering och framtida urval av trädslag och dess skötsel.
Datorer finns tillgängliga och trådöst bredband med tillfredsställande bandbredd likaså. Det borde vara en framkomlig väg att få en delaktighet så man direkt kan koppla användandet till nyttan
Uppsatt av Rolf Karlsson
Dyslexi Efter ett telefonsamtal med en lärare på Björnen F-5 så får vi veta att det finns en dator per klassrum i klasserna F-3 0ch 4-5 an har tillgång till 12 datorer. De används dels till att söka inrormation , skriva uppgifter (då mest de äldre eleverna) de har även några typ lek och lär program. Specialläraren har nyligen visat ett program som finns där datorn läser upp det som man skriver, så stavar man galet så låter det tokigt när datorn ska läsa upp det. Det verkar ju var jättebra hoppas de köper in det. Datorerna som de har används inte alla veckor och kanske inte heller utnyttjar man den resurs som datorn kan var när det gäller lärande och läs och skrivsvårigheter.
Vår målgrupp är barn och ungdomar med läs och skrivsvårigheter inom Burträsk rektorsområde. Vår undersökning bygger på uppgifter i samband med intervjuer med Ellinor Eklund som är lärare på Björnen samnt Christoffer Norlund som själv har dyslexi.
På frågan om vilka problem som finns i gruppen läs och skrivsvårigheter så svarar Christoffer Norlund att dessa är många. Under hela sin skoltid har han haft stora svårigheter och det var först på högstadiet som han upplevde att han fick viss hjälp. Dock fick han ej tillgång till dator i sin dagliga undervisning i den utsträckning av skolan som han behövde. utan hans föräldrar köpte själva in en bärbar dator till honom. Då han fick möjlighet att använda dator med ett speciellt program för läs och skrivsvårigheter gjorde han snabbt framsteg i skolan och gick ut med bra betyg. Själv anser han att detta inte hade varit möjligt utan hjälp av datorn.
Vi i vår arbetsgrupp bedömmer att det finns för lite kunskap och förståelse för de som har läs och skrivsvårigheter och att skolan måste tillhandahålla betydligt mer resurser.
För att vi här på Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk ska kunna lägga upp en plan och så snart som möjligt kunna börja arbeta med ämnet krävs att vi eller de av våra cirkelledare som ska arbeta med detta själva får ordentlig utbildning.
Vi kommer först att ta kontakt med skolans spec.pedagog för att höra ifall intresse finns att genomföra en utb. dag som handlar om läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Om intresse finns kommer vi att söka bidrag för att kunna genomföra en dag innehållande ex.vis föreläsningar och visning av program på dator som alla kan prova på. Vår tanke är att det skall ske på deras redan planerade utb.dag innan terminstarten. Vi inom SV kommer att ansvara för sökandet av bidragspengar så att vi kan anlita en spec.pedagog. Sedan skall vi tillsammans med skolan gemensamt planera för upplägget och för vidare planering av uppföljning.
Skickar här några länkar för information kring läs-skrivsvårigheter samt dyslexi.
Uppsatt av Mona-Lis Wiklund, Susanne Frisk och Margita Tjärnström
|
Tillbaka